Utvald

Viner värda att lägga vantarna på

Tiden bara rusar iväg och plötsligt är jag 31. Nyss hemkommen från livets resa har jag fortfarande inte riktigt hunnit smälta alla intryck. Nästan 6 veckor på resande fot med syfte att lära känna Nya Zeelands vindistrikt. Eftersom det där lilla landet ligger på andra sidan Tellus tog vi några mellanlandningar dit och hem. Min klimatångest jackades upp ordentligt när jag på hemvägen insåg hur många timmar jag spenderat i olika flygplan. Men hur lär man sig om en plats på riktigt utan att ta sig dit?  

Nya Zeeland kan vara något av det ballaste jag har sett. Medan de nya kunskaperna landar i bakhuvudet kan jag glädjas åt att en av de bästa producenterna jag fick möjlighet att testa när jag var på plats faktiskt släpps i små partier nu på fredag, samt som webblanseringar redan på självaste alla hjärtans dag. Varför inte överraska din käraste med att klicka hem en flaska Earth Smoke Pinot Noir?

 

Så, här är ett gäng favoriter från fredagens små partier som definitivt är värda att lägga vantarna på:

 

Foradori Fontanasanta Manzoni Bianco 2017, Italien, nr 96340, 229:-

Manzoni Bianco är korsningen av Riesling och Pinot Blanc. Fontanasanta är vinet från Italiens coolaste bröder. Köp, drick nu eller om sju år. 

 

Dominio del Aguila Picaro del Aguila 2016, Spanien, nr 90036, 299:-

Ung firma i Ribera del Duero där vinmakarna har bakgrund från DRC och Vega Sicilia. Mörk, tät frukt. Behöver ligga till sig ett par år. Kan du inte vänta, lufta i karaff ett par timmar.

 

Henri Maire Arbois Vin Jaune 2010, Frankrike, nr 90099, 399:-

När Vin Jaune finns att få tag på här hemma i Sverige är det bara att bunkra upp. Oxiderade äpplen och nötter, perfekt till en stadig bit Comté.

 

Pyramid Valley Vineyards Growers Collection On Skins 2016, Nya Zeeland, nr 91138, 269:-

En av två producenter jag kontaktade under min resa som inte svarade. Ni förstår min besvikelse eftersom just denna producent stod väldigt högt upp spå min lista av de jag ville besöka. Lyckades dricka deras Pinot Noir på glas på någon restaurang istället. Jag nästan hoppade av glädje när jag såg detta vin bland släppen. Skaljäst Pinot Blanc, Pinot Gris och Gewürztraminer. I growers collection köper producenten in druvor från andra odlare.

 

Billecart-Salmon Brut Sous Bois, Frankrike, nr 97010, 549:-

En champagne som ligger mig riktigt varmt om hjärtat. Gillar du ekat bubbel? Look no further...

 

Valentin Zusslin Oprhys Pinot Noir 2016, Frankrike, nr 99277, 249:-

Pinot från Alsace är helt klart underskattat och dags att öppna upp ögonen för.

 

Förresten är nog en spicy ramen och mogen Riesling något av en utklassning när det kommer till superkombos. Pegasus Bay Riesling 2007 och snabbnudlar med hetta kan varmt rekommenderas. Skål!

 

 

En oväntad gäst

Ibland måste man få vara lite nostalgisk, så jag bjuder på en text jag skrev om den bästa gäst jag någonsin har serverat. Jag ger dig herrn i gummistövlar:


 

De kliver upp för trappan och in i restaurangen. Båda iklädda kostym. Den ena personen bär röd slips, ett fickur med kedja i guld, håret stramt uppsatt tillbakadraget i en tofs med mittbena och tofsen instoppad innanför kavajen. Och, just det... Gummistövlar.

 

"Two people in the house" utropas i kör från köket. Ögonen på gästen med röd slips lyser upp alldeles lyriskt.

 

Jag visar dem till bordet och hälsar dem välkomna.  "Vilken otroligt härlig miljö, så modernt det är!" utbrister röda slipsen med en väldigt gammalmodig ton i rösten. Jag har lite svårt att hålla mig för skratt. Första gästerna, i övrigt är restaurangen tom. Jag sneglar på min kollega och ler. Jag undrar lite om det här verkligen är på riktigt. Men jag frågar om de vill börja med något att dricka, ett glas champagne, alkoholfritt alternativ? Ja tack, gärna. Så börjar showen. Nu ska de äta sig igenom 15 serveringar.

 

Första rätten avklarad. "Var det en bra start?" undrar jag när jag dukar av. "Vilken otroligt härlig krispighet i potatisen, fantastisk inledning!" säger röda slipsen, fortfarande lika gammalmodigt. Jag tackar och ler. Fnissar lite inombords.

 

Jag presenterar första vinet för den andra herren i sällskapet som dricker vinpaket. Röda slipsen som dricker alkoholfritt säger "ursäkta, kan du upprepa producentens namn?". Självklart upprepar jag. Och så fortsätter tillställningen.

 

Röda slipsen kommer med flertalet frågor under middagen och jag svarar så gott jag kan. "Du, jag undrar. Var är Björn Frantzén?" Idag är han nere på The Flying Elk och jobbar med nya rätter till menyn. "Du, jag undrar. Vilka är bäst, ni eller Mathias Dahlgren?" Oj, det har jag svårt att svara på. Vill inte jämföra, men jag hoppas att vi ligger i topp. "Du, jag undrar. Hur gammalt är ert äldsta vin?" Just för tillfället från 1985.

 

Röda slipsen är iväg på herrarnas och jag kan inte låta bli att prata lite med hans sällskap. Hur kommer det sig att de är här? "Det är en julklapp, han fick välja mellan Dahlgrens Matsalen eller Frantzén. Då valde han er. Kändes som en vettigare julklapp än en Iphone. Han är ju så otroligt intresserad utav gastronomi." Jag kan inte låta bli att fascineras litegrann och hålla med om att det var en ypperlig julklapp.

 

Vi kommer till kaffeserveringen och jag frågar om kaffe eller te önskas. "Hur är ert kaffe som ni serverar?" frågar röda slipsen. Jag förklarar att det är ett lättare pressokaffe med bönor ifrån Costa Rica. "Då testar jag gärna ert kaffe!" Önskas mjölk och socker? "Vad rekommenderar du, för bästa smaksensation?" Jag kan återigen knappt hålla mig för skratt.

 

"Du, jag undrar. Kommer pappa få dricka ert äldsta vin till kaffet?"  Det äldsta vinet är en champagneflaska och jag har lite svårt att tro att pappa vill dricka en hel flaska själv till sitt kaffe. Men han kan få en avec, vad sägs om lite Chartreuse? Ok, det blev bra.

 

Notan fås in. "Du, jag undrar. Får man med sig en souvenir?" Eh, det har vi nog ingen. Vänta så ska jag se... Min kollega kommer på snilleblixten att ge röda slipsen ett skal från pilgrimsmussla.

 

"Du, jag undrar. Har ni en gästbok jag kan få skriva i?"  Nej, det har vi inte. Men du kan få skriva i min lilla anteckningsbok för vinerna.  

 

Dags att gå. De bägge iklädda kostym reser sig. Jag står beredd för att hjälpa dem med jackorna. Jag säger till röda slipsen att han är otroligt stilig. "Tack så mycket. Jag ber om ursäkt för mina gummistövlar. Inte särskilt passande till kostym, men mina andra skor tål inte vatten så bra." Återigen måste jag hålla mig för skratt.

 

Han är 12 år gammal. Pappan skakar min hand innan han går och tackar mig för att jag har gett hans son en helt otroligt fantastisk och oförglömlig upplevelse. Han är 12 år gammal och troligtvis en ny Edward Blom.

 

12 år gammal. De flesta i samma ålder har fortfarande pannkakor som favoriträtt. Jag är imponerad.

 

Schweizaren Andy Varonier

Andy Varonier är schweiziska vinmakaren som är gift med en svensk kvinna och alltså även pratar svenska. Lite extra roligt blir det såklart att testa vin med Andy. Jag har träffat honom ett par gånger och för en tid sedan ställde jag ett gäng frågor till Mr Varonier:  

- Vad är utmaningarna för en vinmakare i Schweiz?

Den största utmaningen är på samma sätt vår fördel. Det är den stora mångfald av druvsorter. Det finns över 70 sorter bara i vår lilla dal, därav många lokala sorter. I vår vingård vinifieras 18 utav dem, vilket innebär att arbetet under skörden naturligtvis blir tyngre. Men även om det är en stor oenologisk utmaning så känner vi oss privilegierade över att kunna arbeta med så hög diversifiering av druvor.

 

- De flesta av schweiziska viner konsumeras av en schweiziska befolkningen, finns det tillräckligt för export?

Endast 1-2% av vår totala produktion exporteras. Men med tanke på alla internationella gäster/turister som dricker lokala viner skulle vi kunna säga att det är en typ av export inom landet.

 

- Hur står sig schweiziska viner mot andra "gamla världen" vinländer?

Även om schweiziska viner inte är välkända bland konsumenter utanför Schweiz så graderar experter dem till att tillhöra bland de bästa vinerna i världen. Definitivt ett hett tips.

 

- Har du en favoritdruva att arbeta med?

Ja, det är den lokala druvan som kallas "Petite Arvine" - även känd som "den salta prinsessan". Prinsessa för sin fantastiskt fruktiga uttryck med aromer av rosa grapefrukt, lime och apelsin och salt för den salta eftersmaken. Även om den är lite av en diva att arbeta med så är resultatet alltid värt varje droppe svett som krävs för att göra det.

 

- Vad är det bästa sättet att lära sig om vin enligt dig?

Ämnet vin är inte komplicerat men komplext. Låt oss också tackla det på enklaste möjliga sätt. Och det är att dricka vin och låta vinet berätta för dig om det är gjort för dig eller inte. Förutom att få information om bakgrunden av vinet så kan du genom att göra så med tiden bygga upp en stor databas utav vinkunskap och samtidigt kommer du alltid ha roligt på vägen. Sakta blir ämnet mindre komplicerat men förblir komplext.

 

- Vilket är ditt bästa gastronomiska minne? Mat och vin kombination?

Jag var inbjuden att göra ett gästspel på en krog där de serverade ett av mina viner gjort i samma stil som Amarone. De serverade vinet tillsammans med en Moelleux au chocolat. Detta var inte bara en bra kombination utan för mig även en total symbios.

 

Bellavista bevisar att storleken har betydelse

I vissa sammanhang sägs det att storleken inte har någon betydelse, när det kommer till flaskstorlekar för vin är det dock helt tvärtom: storleken har betydelse. Något jag verkligen fick bevisat för mig när jag vistades en helg i Franciacorta, Italien, en sen novemberhelg.   

Så vad har då storleken med Franciacorta och Bellavista att göra? Att vin mår bättre i större flaskor har man väl hört talas om tidigare. De flesta viner smakar bättre från magnumflaskor och vinerna åldras inte lika snabbt i större flaskformat. Varför? Den enkla anledningen att vinet får mindre kontakt med luft i större flaskor. Det är mer luft i mindre flaskor, det kan vem som helst konstatera genom att titta på flaskorna och jämföra hur mycket luft kontra vin som finns i flaskorna. Men producenten Bellavista i Franciacorta tog allting ett steg längre än att se med blotta ögat och jämföra. Årgång 1987 buteljerade de exakt samma vin i fem olika flaskstorlekar: 1,5 liter, 3 liter, 4,5 liter, 6 liter och 9 liter.  Och dessa viner fick jag äran att testa emot varandra...

 

Flaskan på 9 liter var av årgång -89, resterande flaskor innehöll årgång -87 med exakt samma vin. Aldrig någonsin har jag fått uppleva skillnaden hur vinet ter sig i olika format. Det var en häftig och lärorik provning tillsammans med Vittorio Moretti.

 

Franciacorta

 

Så hur var skillnaderna då? Ja, bilden nedan visar de stora skiftningarna i färgen. Minsta flaskan är i vänstra glaset och största flaskan i högra. Det vänstra glaset är gyllengult, alldeles guldigt medan det högra vinet är blekt i färgen. Bara färgen tyder på de olika mognadsfaserna.

 

Franciacorta

 

1,5 liter - Guldig i färgen, oxiderad i doften. Vinet har sett sina bästa dagar och borde ha druckits för längesedan. Knappt någon mousse kvar.

 

3 liter - Ljust gyllengul, lätt oxidativa aromer men fortfarande drickbar. Uppskattar man mogna viner (som jag gör) är det här supergott.

 

4,5 liter - Djupt citrongul. Aromerna visar tecken på ett moget vin men syran hänger kvar.

 

6 liter - Citrongul i färgen. Helt perfekt att dricka nu. I sina bästa år och det bästa glaset av de fem olika. Jag skulle aldrig någonsin kunna gissa rätt årgång på detta vin.

 

9 liter  (1989) - Ljust citrongul, känns ung i doften och har en hög bitande syra. Borde ha sparats i källaren ett par år till.

Alla deltagare vid provningen hade olika favoritflaskor som sig bör. Smaken är ju som baken - delad. Vinet jag ville dricka mer av var från Methuselahn då den enligt mig var i perfekt skick.

 

Vad är förresten Franciacorta undrar du säkert? - Franciacorta är en DOCG för mousserande vin i Lombardiet, Italien. De mousserande vinerna ska göras enligt den traditionella metoden, där vinet jäser en andra gång i flaskan, precis som i Champagne. Tillåtna druvor är Chardonnay, Pinot Nero och Pinot Bianco. Non vintage (NV) måste spendera minst 18 månader på sin jästfällning i flaskan innan de får börja säljas. I Champagne är minimum 15 månader. För årgångsvin gäller samma tid som i Champagne, minst 30 månader i flaskan innan vinet får lämna källaren. Bellavistas vinmakare Mattia Vezzola är grundaren till vinstilen Franciacorta Satén som är en blanc de blancs (vitt gjort av vitt) med ett lägre tryck i flaskan. I vanliga fall ska det vara ett tryck på 6 atmosfärer i franciacorta men i satén är det alltså endast 4,5 atmosfärer i. Ett lägre tryck ger en mindre aggressiv mousse, ungefär som Moscato d'Asti.

 

I Franciacorta fick jag lyssna till sångerskan Pilar och hennes låt där texten består av ett 70-tal druvsorter på italienska. En låt du måste lyssna på en italiensk afton medan du dricker vin från stora flaskor. Enjoy!

 

[embed]https://youtu.be/zqHNldtBPLE[/embed]

 

Så var det bevisat: Vin smakar bäst ur stora flaskor! 

Någonstans i Stockholm

Du är en person mitt i karriären och anser dig vara ganska så viktig. Veckorna är fullspäckade med viktiga möten och viktiga telefonsamtal. Gymkortet används flitigt för att du ska slippa stå i vassen i sommar. Du följer alla coola kids på Instagram och du har koll på trendiga krogar. Du är inne helt enkelt. Du hör talas om en ganska så ny restaurang som du så gärna vill gå på. Du snackar med polarna och ni säger att ”dit måste vi ju bara gå, så fort som möjligt!” vilket innebär att någon måste boka bord. Restaurangen är tydligen poppis så det är svårt att få ett bord. Du lyckas till slut få ett bord för fyra personer en fredagskväll klockan 20.30 hela 30 dagar senare i slutet av maj. Samtliga i kompisgänget är tokladdade. Det här ska bli riktigt intressant, roligt och förhoppningsvis också gott. En bra kväll helt enkelt.  

Du har inte klippt dig på ett tag så varför inte passa på att boka in en tid hos din frisör samma dag som restaurangbesöket. Du ska ändå till tandläkaren samma dag så varför inte ta två flugor i en smäll. Klart man ska ha en snygg frilla när man går på en hipp krog. Det kan hända att det blir ett gäng selfies och groupies med gänget, då måste håret vara i toppform så att bilderna kan hamna på Insta. #instamoment

 

Någon vecka går. Du får ett sms av en annan polare. Hen ska ha fest på sitt landställe ute i skärgården just exakt samma kväll som du bokat bord på den nya restaurangen du så gärna vill gå på. Du ber att få återkoppla senare, men det här kan man ju inte missa. Årets fest. Du får ett viktigt telefonsamtal och dagen fortsätter. In på gymmet och så en selfie på det. I morgon är det årets fest. Du har lyckats övertala polarna att ni måste ut i skärgården. Lika bäst att ta den tidiga båten ut.

 

Du ringer din frisör och avbokar tiden eftersom du måste hinna med båten. Du får ett mail från restaurangen du bokat bord på som önskar få bokningen konfirmerad. Du konfirmerar med att ni kommer. Man vet aldrig. Det kanske regnar i morgon.

 

Dagen D. Himlen är oskyldigt blå och solen strålar som aldrig förr. Du möter upp polarna tidigt på morgonen vid båten, ni är tokladdade inför kvällen och årets fest. Nu ska ni ha en så fantastisk kväll.

 

Det är fredagskväll någonstans i Stockholm. Klockan är 20.30. En restaurang med få sittplatser inväntar sitt sista sällskap för kvällen på fyra personer. På väntelistan stod ett femtiotal gäster som så gärna ville få bord just denna kväll. Klockan tickar. Hovmästaren väntar en liten stund till innan hen lyfter telefonluren för att ringa sällskapet som fortfarande inte har dykt upp. Signalen går fram. Ingen svarar. I den lilla matsalen står ett bord med fyra tomma stolar. Det är fredagskväll i Stockholm. Någonstans i skärgården är kvällen fortfarande ung…

 

Två veckor senare får du en räkning från tandläkaren för tiden du glömde bort när du drog på fest i skärgården. Tandis tar fullt betalt för besöket du aldrig dök upp till.

 

Ny fredagskväll någonstans i Stockholm. Samma lilla restaurang är fullbokad för kvällen. Hovmästaren ringer sista sällskapet för att se om de är på väg eftersom de är 20 minuter sena. ”Oj, hoppsan vi glömde avboka. Vi fick förhinder.” Sista sällskapet dyker inte upp. Återigen tomma stolar på en restaurang med lång väntelista.


Observera: "Det är inte personen i filmen som har skrivit brevet!"

Det har alltså ingenting med min arbetsplats att göra. Jag skriver det här för att det är dags att börja prata om det alltför vanliga fenomenet no-shows. Folk som av all möjliga olika anledningar inte dyker upp till sitt bokade bord.

 

Från Google:

 

noun: no-show; plural noun: no-shows
  1. a person who has made a reservation, booking, or appointment but neither keeps nor cancels it.

Hur du får mest värde ur vinlistan

Du får vad du betalar för.

Michale Sager är en bekant till mig som driver flera väldigt bra vinbarer i London, bland annat Sager + Wilde. Efter att ha varit med i en video där han beskriver hur du väljer vin på krogen (klippet kan du se här) la han upp en fantastisk text på sin privata Facebook-sida som jag bad om att få översätta.


Hur du får mest värde ur en restaurangs vinlista

1. Om du inte bryr dig om vad du ska dricka eller hur det smakar, låt ingen säga att du inte får ta husets. En bra restaurang kommer alltid att ha ett anständigt husets vin och det finns ingen anledning att skämmas över att bara vilja ha en härlig stund på en restaurang och att dricka till lågt pris. Om värdet för dig är att uppleva maten och dricka billigast möjliga så är det precis vad du ska göra.
2. På de flesta restauranger med traditionellt påslag är det mindre värt att köpa viner du redan är bekant med, som exempelvis viner från Bourgogne. Det handlar helt enkelt om tillgång och efterfrågan med prisjustering därefter. Viner som praktiskt taget säljer sig själva kan restaurangerna ha ett högre pris på.
3. Om du och dina middagskompisar går utanför er bekvämlighetszon och beställer ett vin ni inte är bekanta med kan det hjälpa dig att få mer vin för pengarna. Viner som restauranger kämpar för att sälja för att ingen känner till dem kommer ganska ofta utgöra ett bra köp. Få vill ha viner de inte känner till så restauranger kommer inte straffa dig med höga marginaler på dessa viner. Enkel prisjustering enligt tillgång och efterfrågan igen.
4. Be din sommelier om hjälp. Berätta hur mycket du vill spendera och be dem att välja något av deras favoritviner. Det är vad jag gör ganska ofta när jag går ut. På det här sättet bör det sista i deras tankar vara att lura dig. Det första borde vara att imponera på dig och göra din måltid minnesvärd.
5. Du får vad du betalar för, anledningen till att 1000-kronorsflaskan kostar så mycket beror på att mycket mer arbete gick in i det här vinet än produktionen av husets. Det syns dock inte alltid i vinet. Ibland använder producenter över hela världen en massa nya ekfat till deras viner som kostar mycket pengar, men kommer nödvändigtvis inte understryka regionens specifika personlighet. Det här kan vara ett mindre prisvärt. Men du får alltid vad du betalar för. Om du vill uppleva ett vin med sin sanna personlighet och ett du kommer att minnas, kan du få bästa upplevelse genom att enkelt berätta för din sommelier vad du vill ha. Ta hjälp av din guide, vin kan vara ett minfält. Sommelieren är din vän.

Sommar 2018 har bara börjat...

Januari, februari, mars, april, maj, poff, september, oktober, november, december.   

Sommar, åh du härliga sommar. Men ack så fort du försvinner.

 

I år verkar vi dock få en rekordlång sommar med supervärmen som svepte in över landet i maj. Medan jag var i Portugal första dagarna i juni med 18º så hade ni hemma i Stockholm runt 30º. Orättvist, jag vet. Fast jag var ganska så lycklig ändå över att få insupa all information jag bara kunde om korkproduktion samt mitt första besök uppe i Douro. Det kan vara en av de häftigaste platserna jag beskådat. Vill du åka på semester bland vinrankor? Åk till Douro i Portugal! Du komme inte bli besviken. 

 

Det har varit en händelserik vår och det känns som att jag inte riktigt har hunnit reflektera, förrän nu. Den 3:e maj förlorade jag min mormor. Det kom som en chock och vi spenderade nästan en vecka på sjukhus. Hon hade drabbats av den värsta sortens blodcancer och det gick blixtsnabbt. Fina älskade mormor.

 

Vid förluster och motgångar måste man glädjas extra mycket åt de goda ting i livet. Jag inser nu att utmärkelsen jag tilldelades av branschorganisationen Visita i mars, Årets unga branschstjärna, med ett stipendium i potten är värt så mycket mer för mig än jag kunde föreställa mig. Äntligen har jag möjlighet att uppfylla några drömmar.

 

I september har jag en intensiv vecka framför mig med en snabbkurs i vinmakning på Plumpton College strax utanför Brighton i England. Det ska bli så spännande att spendera halva dagarna i skolbänken och halva inne i vineriet. Äntligen kan jag få en riktig förståelse för vad vinmakarna snackar om när jag är på besök i vinerier runtom i världens alla hörn. Vinmakare på en vecka. Eller ja, jag tänker ju inte börja göra eget vin. Än.

 

Den andra drömmen som får chans att besannas i och med stipendiet är att jag får resa till andra sidan jordklotet. Nya Zeeland here I come! Efter nyår påbörjas en långresa med start ett par dagar i Melbourne och sedan 3 veckor på Nya Zeeland. Mellanlandar i Singapore på vägen hem. Jag blir borta sammanlagt nästan 6 veckor tillsammans med min bästa Stella. Jag ser så mycket fram emot resan att jag alldeles nyss beställde en ny resväska för ändamålet. Den blir perfekt att slänga ner gummistövlarna i när jag åker till Brighton också...

 

Som vanligt svävar jag iväg. Men drömmar och saker att se fram emot är viktiga att ha. Speciellt efter motgångar och förluster.

 

Fjärde juli. Du har säkert semester nu eller ser fram emot att den alldeles strax ska få börja. Ledighet.

 

Just det, det börjar komma ikapp mig nu att jag faktiskt har avslutat min anställning på Agrikultur också. 14:e juni gjorde jag min sista arbetsdag som en i gänget på den magiska lilla krogen med vedugn längst upp på Roslagsgatan. Har du inte varit där än, gå dit. Jag älskar att jobba med Jon, Filip och resten av gänget. Men jag har klättrat på väggarna ett tag och hungrar efter nya utmaningar. Jag är alltså on the market. Du kan kalla mig arbetslös om du vill. Jag kallar mig frilans för tillfället. Jobb finns det gott om i min bransch, det gäller bara att hitta något man mår bra av.

 

Personligt skrivet. Igen. Förlåt. "Vad tusan ska jag få ut av det här inlägget?" - tänker du. Mina favoriter under kategorin rosé såklart. Det är ju ändå sommar.  Och du, allt måste inte vara laxrosa från Provence.

 

Fattoria la Valentina, Spelt 2017, Abruzzerna, 149:- nr 9535

 

Château Gassier 946 Sélection Parcellaire, Provence, 2016 369:- nr 94025

 

Whispering Angel 2017, Provence, 169:- nr 94044

 

Pittnauer Rosé 2017, Burgenland, 129:- nr 76829 (BS)

 

Bonny Doon, Vin gris de Cigare 2017, Kalifornien, 149:- nr 94009

 

 

I morgon släpps hästen på sommarbete. På lördag åker jag till Paris med fantastiska vänner. Dagarna går vidare, trots förluster och motgångar. Sommaren har egentligen bara börjat. Paris, Schweiz och har jag tur även Sicilien. På med upptäckarmössan.

 

Sluta aldrig vara nyfiken på nya adresser och viner.

 

Kärlek. 

 

PS. Ifall att du skulle behöva påminnas om hur man snabbkyler flaskor såhär under semestertider:

https://youtu.be/l3ufmFCbdd8

 

Druvskola: Chardonnay

"Jag tycker inte om Chardonnay. Jag tar ett glas Chablis, tack!"

Hur många som arbetar på restauranggolvet eller bakom baren har inte hört den frasen och skrattat inombords?Chablis är nämligen ett område där man nästintill endast odlar den gröna druvan Chardonnay. Men vinerna som görs har ofta legat på ståltank istället för ekfat och ger lättare, krispiga viner med härlig mineral och citrustoner. Istället för de ekfatslagrade mer smöriga varianterna av Chardonnay som produceras på andra platser.

 

Chardonnay är världens mest odlade druvsort och är precis som flera andra druvor en naturlig korsning av druvorna Pinot Noir och Gouais Blanc. Druvan härstammar från Frankrike och nämns första gången 1685-90.

 

Det är egentligen ganska svårt att säga hur Chardonnay doftar och smakar. Jag skulle vilja kalla Chardonnay för en kameleont, den anpassar sig efter växtplatsen. Druvan är inte särskilt aromatisk i sig själv, snarare ganska anonym. Jordmånen och klimatet tillsammans med vinkamningen avgör hur vinet kommer att smaka i slutändan. Vanligt förekommande dofter/smaker är gröna äpplen och citrus. Om vinet har legat på ekfat infinner sig aromer som vanilj och smörighet i smaken. Har druvan dessutom växt i ett varmare klimat får vinet smak av exotiska frukter som ananas och ibland popcorn.

 

Chardonnay odlas världen över. De mest kända områdena är Bourgogne och Champagne i Frankrike. I USA odlas druvan flitigt i Kalifornien men även i Oregon och Washington State.

 

I Champagne är Chardonnay druvornas konung. Om det står Blanc de Blanc på en flaska från Champagne är det bubblande magiska vinet gjort på Chardonnay. Druvan bidrar med elegans och frisk syra till vinerna från området och trivs väldigt bra i de kalkrika jordarna.

 

Kanske har du hört uttrycket ABC någon gång? Anything but Chardonnay kunde folk slänga ur sig i samma veva som man ofta likställde Chardonnay med Sunshine in a Bottle. Under en period var rejält ekfatslagrade chardonnay-viner med lite högre alkohol väldigt trendigt. Lite som en motpol uppstod In Pursuit of Balance i Kalifornien så sent som 2011. IPOB är ett gäng vinmakare som strävar efter balanserade viner med diskret vinmakning. Viner som får visa sitt riktiga ursprung.

 

 

Välj rätt dryck på afterskin!

Vintern, bästa tiden på året om du frågar mig. Åtminstone när man befinner sig i ett snörikt område. (Även om jag är glad att den varmare tiden på året närmar sig med stormsteg...) För mig blev det tre vintrar i Verbier, paradiset på jorden. Jag jobbade på Pub Mont Fort och inledde som garderobiär och avslutade bakom baren där jag serverade glada semesterfirare och säsongare av alla dess slag.  

Med säsonger i schweiziska Alperna i ryggsäcken vet jag vad man dricker, och inte bör dricka, på afterskin efter en tuff dag i backen. Men vad man dricker på afterskin beror väldigt mycket på var man befinner sig. Är du i Sälen, Verbier eller Alagna? Jo, det spelar faktiskt roll!

 

VERBIER/Schweiz – Var? Du börjar afterskin redan i backen på väg ner till byn med ett stopp på Chez Dany för en svalkande öl i solen eller varför inte en Aperol Spritz. 16.00-17.00 bör man infinna sig på Pub Mont Fort för deras happy hour. Efter puben går man rakt över gatan från Medran till nygamla vattenhålet Relais för livemusik. Är man på ordentligt festhumör fortsätter man man sedan ner till Place Centrale och Hotel Farinet för liveband på Après Ski.

– Hur? Här gäller det att vara tuff och gå all-in på afterskin. Man dricker pints med ljus lager. Pub Mont Fort tillhör de som säljer mest Carlsberg i Alperna. Alltså är detta vad man dricker. Alternativt Jägerbombs. Hänger du med brittiska tjejer och vill imponera, beställ in white wine spritzers. Med soda, inte sprite. Vill du vara elak mot någon beställer du in Fireball. Vin chaud är också godkänt om du fryser för mycket. Skål!

– Låt bli! Att gå till Farinet om du inte vill få öl på dig. Eller att beställa in en Jägerbomb. Jägerbombs beställs alltid i plural. Alltid!

 

ALAGNA/Italien – Var? Efter att ha åkt den långa backen ner till byn inleds afterskin på caféet bredvid liften med en värmande Bombardino. Vill du sedan strunta i att trängas i den lilla baren Caffe delle Guide under Hotel Monterosa så går du istället till vinbaren An Bacher WI och beställer in en flaska vin där du bjuds på tillhörande snacks.

– Hur? Här dricker du Bombardinos i stora mängder, vin brulé och njuter av viner från Aosta.

– Låt bli! Att dricka bärs. Okej, någon törstsläckande kall öl kan du få ta. Men kom igen, du är faktiskt i Italien. Låt också bli att åka stjärtlapp ner för sista backen ner till byn. Den är lite väl brant och svårt att få stopp i… Ja, jag har testat.

 

SÄLEN/Sverige – Var? Det finns bara ett givet ställe för afterskin i Sälen: livemusik på Högis! (Högfjällshotellet) Missa inte Rydell & Quick som jag dansade till som liten knodd med mamma och styvfar.

– Hur? Ja, vi är tillbaka till ölen. Här är det helt godkänt att dricka bärs i mängder. För finns det egentligen något mer törstsläckande än en kall öl efter en dag på skidor? Till och med jag som knappt tycker om öl kan glatt klunka i mig med rödrosiga kinder, Norrøna-kläder och mössan över mitt slitna hår efter att ha både frusit och svettats i backen.

– Låt bli! Att beställa in mousserande vin. Nej, jag är ledsen, det är helt enkelt inte afterski över bubbel. Ett glas rött går också bort. Vänta med det till middagen. Tycker du inte om bärs? Ta en cider!

 

Varm choklad däremot, det kan drickas varsomhelst, närsomhelst. Till och med som takeaway i liften.

 

 

Igår skrevs historia!

Äntligen var den här, dagen vi alla inom Fine Dining-världen har väntat på så länge. Tiden då däckfirman släppte sin nya lilla röda bok.  

Sverige har fått sin första restaurang med tre stjärnor ***. Det här så otroligt häftigt! Frantzén blev första krogen i Sverige på högsta nivå, och med lovord som heter duga från självaste Guiden. En restaurang som tillhör de allra bästa i världen. Jag som tidigare har arbetat på etablissemanget fick rysningar i kroppen när jag såg livestreamingen och stjärnorna delades ut.

 

Minst sagt trippel lycka för mig igår.

Vår Bar Agrikultur fick en BIB, Frasses fick sina efterlängtade tre stjärnor och vi, vi på Agrikultur belönades med en stjärna. Vilken lycka! Man kan snacka om att historia skrevs igår.

 

På Bar Agrikultur firades det ordentligt tillsammans med gänget från Frantzén och även Aloë som knep en stjärna de också. Delad glädje är trippel glädje i det här fallet. Den här kvällen kommer vi sent glömma! Wow så cool känsla!

 

Vi gratulerar alla nya stjärnrestauranger!

 

3 stjärnor Frantzén (NY), Stockholm

 

2 stjärnor Daniel Berlin (NY), Skåne Tranås

1 stjärna Agrikultur (NY), Stockholm Aloë (NY), Stockholm SAV (NY), Malmö

Champagneskatt hittad hos Pol Roger

Ska du renovera och gräva ute i trädgården? Tänk om man kunde ha sådan tur som hos Pol Roger i Champagne när man börjar gräva på tomten. Nyligen när de grävde och borrade för att bygga en ny lagerbyggnad stötte de på en riktig skatt, bättre än en skattkista. Ett gäng champagneflaskor från sent 1800-tal har äntligen hittat ut i ljuset efter över hundra år nere i jorden. 

 

Det började med en katastrof när Pol Rogers vinkällare rasade in efter ett jordskred den 23 februari 1900. Man blev av med totalt 120 000 lådor med ungefär 1,5 miljon handblåsta flaskor med champagne. De första åren gjordes flera försök att gräva fram flaskorna under massorna utan att lyckas. 118 år senare kunde man alltså fynda ordentligt när man började gräva på området där den tidigare vinkällaren låg. Hittills har man hittat 19 flaskor.

 
Flaskorna som hittats är i gott skick och vinet är helt klar i färgen. Troligtvis är årgångarna på flaskorna mellan 1887 och 1898. Ja, så nu är det bara för Pol Rogers experter att göra precis som med allt annat bubbel: vända upp och ner på flaskorna för att få sedimentet att sjunka, byta kork och sedan förhoppningsvis få sig en riktig upplevelse när de testar igenom flaskorna. Tänk om man hade lika härlig tur ute i sin egen trädgård...
 

Nyårskrönika 2017

Det är nyttigt att scrolla igenom sitt digitala fotoalbum någon gång ibland. Det är ett enkelt sätt att påminna sig själv om hur mycket man har varit med om under det gångna året. En tillbakablick. Aha, just det, jag gjorde ju det där också…  

2017 har varit som en smällkaramell eller kanske till och med en nyårsraket. Livet har varit uppochner, bakochfram. Det känns som några steg framåt yrkesmässigt. Ett par skutt uppåt. Ett fantastiskt gott glas bubbel som jag inte vill sluta njuta av. För ibland måste man stanna upp, andas och få njuta lite av livets ögonblick. Livet är för kort för att inte le och vara lite stolt över sig själv. Det har jag också fått lära mig under året. Att livet kan vara alldeles för kort.

 

Året inleddes med debut i TV-rutan när jag gästade Go’kväll i januari och pratade alkoholfritt tillsammans med glädjespridaren och läromästaren Tareq Taylor som inte kunde ha gett mig en bättre start. Något jag trodde var ett engångsgig. Men så stod jag där på uppesittarkvällen som självaste mys-Ernst och bjöd på transbärsglögg, sjätte gången i Go’kväll. Det är riktigt roligt att få åka upp till Umeå och hänga i TV-studion över dagen. Konstigt nog är det väldigt avkopplande. Kanske för att det känns lite som att komma hem när jag går av planet uppe i Västerbotten?

 

Och så resor. Jag älskar att resa, få uppleva nya och gamla platser. Det är så jag bäst lär mig om dryckens ljuvliga värld. Jag är en praktiker ut i fingertopparna. Att läsa teoretiska böcker har tyvärr aldrig varit något för mig. Men att grotta ner mig på plats, smaka på druvorna och gräva i jorden, det är så jag bäst utökar mitt kunskapsförråd. I år har jag hunnit med en vinmässa i London, ett vinkonvent strax utanför Lissabon, gästspel i Danmark, semester blandat med producentbesök i mitt Schweiz och en vecka i Torontos hästmecka.

 

I år har jag också haft mitt första höstlov på 11 år. Jag tog med lillsyrran till Dubai för en vecka på tu man hand där vi lekte i vattenland och sov i öknen. Och jag förälskade mig i restaurangen Zuma. Ett par välbehövliga dagar i Piemonte med albatryffel och Nebbiolo i slutet av november. Nu avslutar jag 2017 och inleder 2018 med att få koppla av i Schweiz och bland annat få hänga i paradiset på jorden, Verbier. Att få klämma ner fötterna i pjäxorna igen och bränna ner för backen, där kan man snacka om balsam för själen.

 

Just nu i skrivande stund sitter jag på flyget tillbaka till Genéve efter 20 timmar hemma i Stockholm. Årets sista förmiddag spenderade jag i en annan TV-studio och fick sabrera champagne tillsammans med Steffo. Ett tips från coachen: försök inte sabrera en ljummen flaska bubbel med en golfklubba. Det går helt enkelt inte särskilt bra. Klippet hittar du här. (Tack Filippa K för lånet av magiskt vacker klänning som gjorde mig nyårssnygg!)

 

Årets upplevelse: Att få sova under stjärnorna ute i Dubais öken tillsammans med Engla 13 år.

Årets vin: Helt klart det söta kanadensiska vinet gjort av Royal DeMaria. Utan tvekan.

Årets producentbesök: Gaja.

Årets resmål: Kanada tar nog hem priset, även om alla resmål är speciella i sig.

Årets krog: Zuma i Dubai.

Årets framtidshopp: Hästen Surre.

Årets mest otippade: Att jag blev ordförande i ridklubben. Eller när jag köpte nya skidor mitt i sommaren i Verbier. Och när vi byggde upp Agrikultur på en klippa i Danmark…

Årets giftemål: Texas & Anders.

Årets nykomling: Fröken Ilse.

Årets tragedi: Vila i frid Jacob, alltid saknad aldrig glömd. <3

Årets organisation: Missing People

 

Och så Vinos. Vilken grej! Helt plötsligt var jag en del av det här häftiga projektet tillsammans med vin-Sveriges coolaste katter Affe och Putte. 2018 håll i dig, vi har många järn i elden inför året som kommer.

 

Året som kommer ska jag försöka ta hand om mig själv lite bättre. Njuta ute i skogen på hästryggen, försöka ta mig i kragen och gå på bikramyoga igen. Jag vill dela med mig av kunskap och hålla fler vinprovningar. Jag ska avsluta min hoppdomarutbildning och engagera mig i Missing People. Min 30-års present till mig själv (ja just det ja, dags att fylla tant) är att ge mig ut i världen. Att besöka sommelierkonventet Texsom i Texas står högst upp på önskelistan. Nya Zeeland är en stor dröm. Sydamerika. Washington State? Utforska Kanada mer. Tokyo? Grönland? Jag är öppen för det mesta. Det är bara tiden som sätter gränserna. Och plånboken.

 

Önskar er alla ett gott nytt år. Och du, glöm inte att dricka champagne genom hela middagen ikväll. 

Julklapp i sista minuten?

Är du sådär alldeles tokigt julstressad och inte har hunnit med att införskaffa alla klappar än? Eller vet du inte vad du ska bjuda på för vin i jul? Lugn bara. Det finns hopp för dig än.   

Viner från Italien kan sällan bli fel. Varför inte passa på att lära dig mer om Toskana? Du vet, de där härligt kulliga området där Chianti hittas. Sangiovese är druvan med stort D i Toskana. Men här finns också en hel del annat spännande som görs på andra druvsorter...

 

Supertoscanare är viner som är nerklassade för att kunna använda andra druvor än bara Sangiovese. Dessa viner är högt ansedda och priserna ligger på en nivå därefter. Man pratar om Bordeaux-blends. Du har säkert hört talas om stora ikoner som bland annat Sassicaia, Tignanello och Ornellaia. Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot förekommer ofta tillsammans med Sangiovese.

 

Ornellaia exempelvis finns på Bolaget och är ju såklart en fantastiskt fin julklapp. Flaskan får mer än gärna glömmas bort ett par år innan den konsumeras. Om det är ett fynd? Ornellaia 2014 går på 1199 kr. Men kvalitet kostar ju. Extra mycket om det är ett kultvin.

 

Har du ingen i din bekantskapskrets som är värd en så fin flaska? Testa lillebrorsan! Le Volte dell' Ornellaia 2015 finns i butik i magnumflaskor för 449 kr. Jag är ganska duktig på att tjata om att vin smakar bättre ur större flaskformat, så här har du ett perfekt tillfälle. Lillebror Le Volte görs på druvor som köps in från vinodlare runt omkring och är en blend av Merlot, Sangiovese och Cabernet Sauvignon. Det här är ett trevligt sällskapsvin men passar också som hand i handske vid middagsbordet till julbordsresterna i mellandagarna. En magnum är perfekt att öppna upp när man har gäster hemma också.

 

Le Volte är också såklart en fin julklapp såhär i sista minuten! Eller varför inte till pizzan på nyårsdagen? Man kan behöva ett bättre rödpang till den där pizzan dagen efter.

 

Se så, än har du tid att shoppa de sista klapparna. God jul!

 

 

Viner jag hade velat dela med en ängel

Jag minns det som igår, sista gången vi sågs. Det var alldeles för länge sedan.  

Jag minns det som igår, sista gången jag fick krama dig. Jag sprang ut på Lilla Nygatan från Frantzén mitt i vår uppsättning och skulle snabbt in på kontoret runt hörnet. Så ser jag någon bekant gå emot mig. Det var du med ditt vackra leende som lyste upp hela gatan. Den kramen, om jag hade vetat att det var den sista så hade jag aldrig släppt taget.

 

Du hade precis separerat från ditt livs kärlek. Sorgen syntes i dina ögon, men dina ögon glittrade ändå av livsglädje. Du jobbade bara några kvarter bort från mig. Vi sa att jag skulle komma förbi ert kontor på en fika med dig och din bror. Jag har lärt mig att sluta säga saker som inte blir av. Hur svårt kan det vara att ta sig tiden? Det blir så påtagligt, det här med att ta tillvara på tiden. Plötsligt när någon är en ängel.

 

Jag minns det som igår, helgen uppe i Ramundberget. Du sa att du ville lära dig mer om vin. Jag lovade att vi skulle dela några trevliga flaskor någon kväll. I somras när jag befann mig på andra sidan Atlanten funderade jag över vilka viner jag ville låta dig testa. Tänk om jag visste då att det inte skulle bli av. Om jag bara hade fått chansen.

 

Jag har inte velat skriva, ändå vet jag att det är mitt bästa sätt att bearbeta. På hästryggen, på skidorna och med pennan. Jag tänker så det knakar varje dag. Huvudet snurrar och jag kan inte sluta undra. Och jag kan inte sluta imponeras av din närmsta familj. Din bror, din pappa. Hur starka de är! Jag har fått uppleva hur en familj, en stor släkt, har omsvept varandra. Stöttat och inte lämnat någon ensam. Hur sorg har skapat värme och glädje.

 

Det är lite mer än två månader sedan hunden Ace hittade dig på en plats nära där jag själv letade. Jag har lite svårt att smälta hela upplevelsen. Jag har vaknat upp vissa nätter kallsvettig och med tårar i ögonen när jag i sömnen har letat efter dig. Jag har letat i världens alla hörn. Det sägs att tiden läker alla sår och tillsammans går vi vidare. Livet är för kort för att inte välja glädje.

 

I somras funderade jag på vilka viner jag ville dela med dig. Nu har jag tänkt på viner jag velat dela med en ängel:

  • Krug 1988, min favoritchampagne av min egen årgång. Mitt val behöver ingen närmare presentation.
  • Domaine Macle Côtes du Jura är så gott som det kan bli från Jura och en stil jag hade velat att du fick testa.
  • Château Mouton Rotshild 1989, ja du hade ju varit tvungen att dricka något av din egen årgång så varför inte ta något storslaget?
  • Domaine du Closel Clos du Papillon, gärna en med några år på nacken. För att få visa dig hur fantastisk Chenin Blanc från en bra vingård kan bli med ålder.

Jag är säker på att det flödar av underbara viner uppe i himlen och att du som ängel får pumpa puder och dricka oförskämt bra vin på din afterski varje dag. Du sitter säkert just nu med ett gott glas i din hand och tittar ner på oss andra med dina glittrande ögon och ditt bedårande leende. Jag är lyckligt lottad som fick ha dig som "lillkusin" i 27 år.

 

Du är alltid saknad, aldrig glömd. Vila i frid. 

 

PS. Efter årskiftet ska jag hänge mig åt Missing People, en helt otroligt makalöst bra organisation. Hatten av till er.

En studie i Pinot Noir

Pinot Noir, Spätburgunder, Pinot Nero och Blauburgunder. Kalla den vad du vill, den där envisa lilla druvan.  

Att hålla i vinprovningar är verkligen superkul och man blir själv inspirerad och peppad att lära sig mer inför och efter varje provning. Jag tycker att det är roligast när man har ett ordentligt tema att utgå ifrån, så att man kan hålla en röd tråd genom hela provningen. Ingen provning blir den andra lik eftersom deltagarna inte är densamma. Kunskapsnivån är olika och så även konstellationerna. Kompisgäng, partners eller kollegor. Hur jargongen är leder också provningen åt olika håll. Hursomhelst, det här med vinprovningar är roligt och något jag önskade hålla på med ännu mer. Finns inget bättre än att få dela med sig av kunskap!

 

Ett speciellt tema var precis vad jag höll låda om idag. Och det var inget tema som helst, utan en studie i Pinot Noir. Den där knepiga, svårodlade druvan som ger helt makalöst goda viner, ofta perfekta att lagra länge. Bourgogne i all ära men wow vilka häftiga viner druvan står bakom i andra delar av världen också. Pinot Noir, the Queen of Grapes. 

 

Mitt mål med dagens vinprovning var att visa upp hur en och samma druva ger så olika viner beroende på ursprunget. Hittade ett par guldklimpar i tillfälliga sortimentet som fick vara med. Mina favoriter i dagens line up? Nya Zeeland och Chile. Så. Jädra. Bra. Passade också på att prova en ny bekantskap för mig från Champagne så att jag har koll inför ett kommande uppdrag: Alice Bardot. Eller jag har testat den vita cuvéen från henne men inte rosén.

Dagens viner på temat Pinot Noir var följande:

Alice Bardot Cuvée Rosé, Champagne, Frankrike, NV, Nr 79253, 249:- (Pinot Noir & Chardonnay)

Louis Jadot Bourgogne Rouge, Couvent des Jacobins, Frankrike, 2014, Nr 5283, 149:-

Wooing Tree Pinot Noir, Central Otago, Nya Zeeland, 2013, Nr 95002, 299:- (TS)*

Von Winning Pinot Noir II, Pfalz, Tyskland, 2014, Nr 90925, 239:- (TS)

Erath, Pinot Noir, Oregon, USA, 2015, Nr 3992, 189:-

Ventolera Pinot Noir, Valle de Leyda, Chile, 2015, Nr 99804, 239:- (TS)*

 

Sugen på att arrangera en vinprovning tillsammans med dina polare? Det roligaste sättet tycker jag är att studera en och samma druva med olika ursprung. På det viset lär man sig massor. En druva, som exempelvis Pinot Noir, kan dofta och smaka extremt olika beroende på om den har vuxit i ett kallt eller varmt klimat. Köp ett gäng flaskor av samma druva men från olika länder. Jag lovar att ni får en spännande kväll och definitivt en ögonöppnare.

 

* Storfavoriter

 

Vilka druvor är det i vinet egentligen?

Gäst: -"Jag letar efter Pinot Noir här i vinlistan men jag hittar det ingenstans..."Jag: -"Alla dessa viner här under Bourgogne är just Pinot Noir, låt mig visa Er!"

 

Under den senaste tiden har det slagit mig mer och mer att gemene man inte kopplar druvor till område. Något som är baskunskap för mig tillhör sådant som de flesta kanske inte lär sig alls. Och det här med vilka druvor som används var är ju ganska så förvirrande även för de kunniga. I Gamla Världen framförallt Frankrike men även Italien, Tyskland och Spanien är det ett flertal områden där bara några druvor är tillåtna att odlas. För den lärde är det således helt självklart att en röd Bourgogne är gjord på just Pinot Noir och den vita Bourgognen görs på Chardonnay. Lika självklart som att en Barolo är gjord av druvan Nebbiolo.

 

Viner från Nya Världen är lättare att förstå. I USA, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika etc måste man skriva ut druvsorten på etiketten. Då köper man helt enkelt en Syrah från Kalifornien, inte en Saint Joseph (som alltså är en by i norra Rhône där man odlar Syrah...).

 

En intressant aspekt och synvinkel för mig är att många kan rabbla upp en massa vinslott i Bordeaux, men de har ingen aning om vilka druvor som används i området. Det här vill jag såklart ändra på. Man får gärna rabbla slott om man tycker det är coolt, men det är ännu bättre om man också har koll på innehållet.

 

Vi som jobbar på krogen har fått höra så många gånger: -"Jag gillar inte Chardonnay, jag tar ett glas Chablis tack."

eller den liknande varianten

-"Nej, Sauvignon Blanc är inget för mig. Ett glas Sancerre blir bra tack."

 

I området Chablis, Bourgogne, gör man viner på den gröna druvsorten Chardonnay. I Sancerre, Loire, odlar man Sauvignon Blanc. Sådärja.

 

Troligtvis har du som läser detta ett någorlunda humm om det här redan eftersom du har hittat till Vinos. Passa då på att dela inlägget (eller bilden nedan) till dina vänner som inte har en susning och vill veta vad den där flaskan egentligen innehåller när de traskar runt på Systembolaget en fredag efter jobbet för att de lovat att köpa med sig en flaska till den där middagen de är bortbjudna till.

 

En flaska Champagne kommer med största sannolikhet bestå av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Köper du en flaska rött från norra Rhône får den bara vara gjord av Syrah. En Sancerre är alltid Sauvignon Blanc precis som en Chablis alltid är gjord av Chardonnay.

 

Varsågod, jag bjuder på en lathund med vilka druvor som odlas i de vanligaste Franska distrikten:

 

 

Vilka druvor som odlas i Spanien och Italien? Lugn bara, det kommer :)

Drömmar om solnedgångar i Champagne

Såhär när vintern kryper sig allt närmre inpå är det lätt att drömma sig tillbaka till resor, upplevelser och vackra minnen.   

Jag är inget undantag. Att jag är nära på besatt av resor har du säkert förstått redan. Det finns få saker som känns så tillfredställande som att få upptäcka nya platser. Hittar jag en plats i min smak besöker jag den gärna igen för att undersöka ännu mer på djupet. Champagne är just en sådan plats.

 

Mitt första besök i en vinregion, om man räknar bort Toskana innan vinintresset slagit igenom, gick till Champagne. Jag och mannen hade 5 dagar ledigt tillsammans en sommar. Vi bestämde oss för ett par dagar i Champagne. Eftersom vi gärna ville köpa med oss ett gäng flaskor hem var det lättast att sätta oss i bilen. Boende bokades i lilla byn Mailly-Champagne och så utgick vi helt enkelt därifrån och började upptäcka vad regionen har att erbjuda. Irène Chance med sitt B&B är en fantastisk värdinna som även hjälpte oss att boka in några besök.

 

Visst kan man bara ta det lugnt och njuta av miljön när man semestrar i vindistrikt. Men jag är ju faktiskt där för att lära mig. Stackars min man tvingas alltid med på producentbesök vart vi än är... Å andra sidan, det är ganska så svårt att få besöka Krug som privatperson så han är nog ganska okej med det ändå.

 

Under min första vinresa hade jag förmånen att besöka några fantastiska producenter. Bland annat:

  • Diebolt-Vallois
  • Thiénot
  • Krug
  • Billecart-Salmon
  • Mailly

Åren har gått och sedan dess har flertalet regioner besökt. Det här med vin är ju åndå magiskt. Jag har nog inte besökt ett enda område som inte är vackert. Vinrankor verkar helt enkelt inte växa på tråkiga platser.

 

Det är snart, faktiskt, ganska snart nyår. Och innan dess säkerligen en hel del festligheter att fira. För mig är en vanlig måndagskväll värd att firas. Vi lever och mår bra. Bara det borde vara värt att öppna en flaska bubbel för? Jag själv har svårt att få nog av Champagne. Därför bjuder jag självklart på några bubbliga tips inför helgen. Eller ja, även värt att dricka på måndag för den delen.

 

JM Labruyère Prologue nr 90987

Thiénot Cuvée Garance nr 92676

Diebolt-Vallois BdB 2008 nr 90508 (släpps 17/11)

R. Pouillon Réserve (finns hos Franska Vinlistan) Fernand Engle Crémant d'Alsace nr 7520

 

Foto: Thomas Egenäs

 

Il est arrivé!

Så är det dags för ännu en av årets höjdpunkter. På torsdag släpps 2017 års upplaga av Beaujolais Nouveau. Tjohooo säger jag!   

Enligt fransk lagstiftning får Beaujolais Nouveau börja säljas tidigast den tredje torsdagen i november. I Frankrike kommer man på torsdag kunna se flertalet barer och butiker som skyltar med Le Beaujolais Nouveau est arrivé! Ja, Beaujolais Nouveaun har kommit. Äntligen. Jag kan nästan se framför mig hur producenterna svettas och sliter med att få iväg sin Bojo i tid. När det är över kommer över 65 miljoner flaskor, nästan hälften av regionens totala årsproduktion, att distribueras och drickas runt om i världen. Det är häftigt när man tänker att för bara några veckor sedan var vinet i flaskorna druvklasar som hängde på vinrankorna ute på fälten. Men genom en snabb skörd, en snabb jäsning och en snabb tappning är allt klart vid midnatt timmen.

 

Beaujolais Nouveau började som ett fenomen i de lokala barerna, kaféerna och bistroerna i Beaujolais och Lyon. Det är vin gjorda att drickas snabbt medan de bättre vinerna från området gärna får ligga och vila till sig en tid innan de konsumeras. Flera kan lagras i många år och blir bara bättre, precis som vinerna från Bourgogne. Jag har hört av vinmakare att Beaujolais Nouveau från början gjordes för att fira årets skörd som precis avklarats. Ett vin för arbetarna som skördat druvorna. Helt enkelt, ett festligt vin som skulle drickas snabbt, helst direkt ur tanken.

 

Varför är Beaujolais Nouveau så populärt då? Lättast förklarat, Beaujolais Nouveau är så nära vitt vin som ett rött vin kan komma. Det är fruktigt, bärigt, ja nästan som saft. Och vinet smakar dessutom allra bäst att dricka kylt. Det är ett vin snarare gjort för att svepa än att sitta och sippa på. Ett festvin, inte ett konversationsvin. Eller ja, klart att du kan konversera på festen också... För folk som inte är så förtjusta i röda viner (finns det sådant folk?) så är Beaujolais Nouveau ett perfekt instegsvin. Svårt att inte tycka om helt enkelt.

 

På torsdag sker festligheter på restauranger och barer runt om i Sverige tillsammans med ett flertal importörer. Bojo-fester hålls bland annat på Bio-Rio, Bar Agrikultur, 19 glas och säkerligen på de flesta andra vinbarer. Håll utkik!

 

Och du, klart att det släpps Bojo-Novo på Systembolaget också. Missa inte Jean Foillard Nouveau nr 90566 för 139 kr. Släpps på torsdag!

 

(Foto: JB Laissard)

 

 

Stockholms Bränneri släpper glögg

Tiden bara flyger förbi, plötsligt är julen på intåg. Jag har någon slags hatkärlek till julen. Högt upp på kärlekslistan står faktiskt glögg. Jag gillar glögg, åtminstone kvalitetsglögg. Kan nog säga att jag föredrar äppelglögg framför vinglögg. Men nu släpps en riktig höjdare som jag har höga förhoppningar om: Stockholms Bränneri, som jag är väl bekant med då min arbetsplats gör egen gin tillsammans med bränneriet,  släpper den 15e november en Gin & Tonic-glögg på Systembolaget. Glöggen är framtagen tillsammans med Swedish Tonic som gör ett tonickoncentrat man kan blanda GT med. Glöggen är baserad på Stockholms Bränneris Dry Gin och alltså tonicen från Swedish Tonic. Med andra ord, ett hett samarbete.

Tanken är såklart att den ska drickas varm och gänget bakom produkten tipsar om att servera den med en kvist rosmarin och några lingon i.
I morgon klockan 9.00 öppnas en lista på Stockholms Bränneris hemsida där man kan paxa sin flaska. De görs bara 500 exemplar så det gäller att hugga snabbt! En flaska går loss på 150 pix. Rena fyndet om du frågar mig.

Zuma gav mig mersmak

Det är inte ofta jag går ifrån en restaurang med känslan av att jag bara måste ha mer av stället. Den där känslan infinner sig när personalen får än att känna sig kunglig under besöket. Jag har lite svårt att slappna av när jag är unnar mig krogbesök, kan nog vara något yrkesskadad och ska hela tiden försöka lära mig något av besöket för att själv ständigt utvecklas och bli bättre. Det är nog bara tre tillfällen tidigare som jag verkligen upplevt den där WOW-känslan när jag kunnat släppa taget, luta mig tillbaka och bara njuta. Hos Noma såklart, Piazza Duomo i Alba och när Jonas Sandberg tog hand om oss uppe hos Fäviken.  

Jag brukar gradera restauranger med skalan hur gärna jag skulle vilja jobba just där. Om det inte vore för man och andra obligationer så skulle jag nog kunna släppa allt och bo in mig rejält på Zuma i Dubai. Att den känslan infinner sig på ett så stort ställe, det är hatten av. Maten, personalen, lokalen. Lokalen! Tusan vad snyggt det är. Blev också imponerad av vinlistan för att vara i Dubai. Gillar skarpt att det inte riktigt finns några regler utan fin skumpa och Bourgogne samsas med viner från Libanon, Sydafrika, sake och grymma cocktails. Sommelieren Jeandre du Toit från Kapstaden gör ett fantastiskt jobb. Speciellt med utmaningen att köpa in bra viner till Dubai. Med deras alkohollagar är det såklart lite trixigt.

 

Jag önskar att jag haft fina bilder att visa på maten vi njöt av men jag fotar sällan när jag är ute och käkar av anledning att jag vill försöka vara i nuet. Men jag kan säga detta: Om du ska till Dubai, missa för guds skull inte Zuma! 

 

Tack Zuma, vi ses igen. Det kan jag lova. Fantastiskt avslut på ett varmt och skönt höstlov i sandlådan.