Hur du får mest värde ur vinlistan

Du får vad du betalar för.

Michale Sager är en bekant till mig som driver flera väldigt bra vinbarer i London, bland annat Sager + Wilde. Efter att ha varit med i en video där han beskriver hur du väljer vin på krogen (klippet kan du se här) la han upp en fantastisk text på sin privata Facebook-sida som jag bad om att få översätta.

---

Hur du får mest värde ur en restaurangs vinlista

1. Om du inte bryr dig om vad du ska dricka eller hur det smakar, låt ingen säga att du inte får ta husets. En bra restaurang kommer alltid att ha ett anständigt husets vin och det finns ingen anledning att skämmas över att bara vilja ha en härlig stund på en restaurang och att dricka till lågt pris. Om värdet för dig är att uppleva maten och dricka billigast möjliga så är det precis vad du ska göra.

2. På de flesta restauranger med traditionellt påslag är det mindre värt att köpa viner du redan är bekant med, som exempelvis viner från Bourgogne. Det handlar helt enkelt om tillgång och efterfrågan med prisjustering därefter. Viner som praktiskt taget säljer sig själva kan restaurangerna ha ett högre pris på.

3. Om du och dina middagskompisar går utanför er bekvämlighetszon och beställer ett vin ni inte är bekanta med kan det hjälpa dig att få mer vin för pengarna. Viner som restauranger kämpar för att sälja för att ingen känner till dem kommer ganska ofta utgöra ett bra köp. Få vill ha viner de inte känner till så restauranger kommer inte straffa dig med höga marginaler på dessa viner. Enkel prisjustering enligt tillgång och efterfrågan igen.

4. Be din sommelier om hjälp. Berätta hur mycket du vill spendera och be dem att välja något av deras favoritviner. Det är vad jag gör ganska ofta när jag går ut. På det här sättet bör det sista i deras tankar vara att lura dig. Det första borde vara att imponera på dig och göra din måltid minnesvärd.

5. Du får vad du betalar för, anledningen till att 1000-kronorsflaskan kostar så mycket beror på att mycket mer arbete gick in i det här vinet än produktionen av husets. Det syns dock inte alltid i vinet. Ibland använder producenter över hela världen en massa nya ekfat till deras viner som kostar mycket pengar, men kommer nödvändigtvis inte understryka regionens specifika personlighet. Det här kan vara ett mindre prisvärt. Men du får alltid vad du betalar för. Om du vill uppleva ett vin med sin sanna personlighet och ett du kommer att minnas, kan du få bästa upplevelse genom att enkelt berätta för din sommelier vad du vill ha. Ta hjälp av din guide, vin kan vara ett minfält. Sommelieren är din vän.

Nyårskrönika 2017

Det är nyttigt att scrolla igenom sitt digitala fotoalbum någon gång ibland. Det är ett enkelt sätt att påminna sig själv om hur mycket man har varit med om under det gångna året. En tillbakablick. Aha, just det, jag gjorde ju det där också…  

2017 har varit som en smällkaramell eller kanske till och med en nyårsraket. Livet har varit uppochner, bakochfram. Det känns som några steg framåt yrkesmässigt. Ett par skutt uppåt. Ett fantastiskt gott glas bubbel som jag inte vill sluta njuta av. För ibland måste man stanna upp, andas och få njuta lite av livets ögonblick. Livet är för kort för att inte le och vara lite stolt över sig själv. Det har jag också fått lära mig under året. Att livet kan vara alldeles för kort.

Året inleddes med debut i TV-rutan när jag gästade Go’kväll i januari och pratade alkoholfritt tillsammans med glädjespridaren och läromästaren Tareq Taylor som inte kunde ha gett mig en bättre start. Något jag trodde var ett engångsgig. Men så stod jag där på uppesittarkvällen som självaste mys-Ernst och bjöd på transbärsglögg, sjätte gången i Go’kväll. Det är riktigt roligt att få åka upp till Umeå och hänga i TV-studion över dagen. Konstigt nog är det väldigt avkopplande. Kanske för att det känns lite som att komma hem när jag går av planet uppe i Västerbotten?

Och så resor. Jag älskar att resa, få uppleva nya och gamla platser. Det är så jag bäst lär mig om dryckens ljuvliga värld. Jag är en praktiker ut i fingertopparna. Att läsa teoretiska böcker har tyvärr aldrig varit något för mig. Men att grotta ner mig på plats, smaka på druvorna och gräva i jorden, det är så jag bäst utökar mitt kunskapsförråd. I år har jag hunnit med en vinmässa i London, ett vinkonvent strax utanför Lissabon, gästspel i Danmark, semester blandat med producentbesök i mitt Schweiz och en vecka i Torontos hästmecka.

I år har jag också haft mitt första höstlov på 11 år. Jag tog med lillsyrran till Dubai för en vecka på tu man hand där vi lekte i vattenland och sov i öknen. Och jag förälskade mig i restaurangen Zuma. Ett par välbehövliga dagar i Piemonte med albatryffel och Nebbiolo i slutet av november. Nu avslutar jag 2017 och inleder 2018 med att få koppla av i Schweiz och bland annat få hänga i paradiset på jorden, Verbier. Att få klämma ner fötterna i pjäxorna igen och bränna ner för backen, där kan man snacka om balsam för själen.

Just nu i skrivande stund sitter jag på flyget tillbaka till Genéve efter 20 timmar hemma i Stockholm. Årets sista förmiddag spenderade jag i en annan TV-studio och fick sabrera champagne tillsammans med Steffo. Ett tips från coachen: försök inte sabrera en ljummen flaska bubbel med en golfklubba. Det går helt enkelt inte särskilt bra. Klippet hittar du här. (Tack Filippa K för lånet av magiskt vacker klänning som gjorde mig nyårssnygg!)

Årets upplevelse: Att få sova under stjärnorna ute i Dubais öken tillsammans med Engla 13 år.

Årets vin: Helt klart det söta kanadensiska vinet gjort av Royal DeMaria. Utan tvekan.

Årets producentbesök: Gaja.

Årets resmål: Kanada tar nog hem priset, även om alla resmål är speciella i sig.

Årets krog: Zuma i Dubai.

Årets framtidshopp: Hästen Surre.

Årets mest otippade: Att jag blev ordförande i ridklubben. Eller när jag köpte nya skidor mitt i sommaren i Verbier. Och när vi byggde upp Agrikultur på en klippa i Danmark…

Årets giftemål: Texas & Anders.

Årets nykomling: Fröken Ilse.

Årets tragedi: Vila i frid Jacob, alltid saknad aldrig glömd. <3

Årets organisation: Missing People

Och så Vinos. Vilken grej! Helt plötsligt var jag en del av det här häftiga projektet tillsammans med vin-Sveriges coolaste katter Affe och Putte. 2018 håll i dig, vi har många järn i elden inför året som kommer.

Året som kommer ska jag försöka ta hand om mig själv lite bättre. Njuta ute i skogen på hästryggen, försöka ta mig i kragen och gå på bikramyoga igen. Jag vill dela med mig av kunskap och hålla fler vinprovningar. Jag ska avsluta min hoppdomarutbildning och engagera mig i Missing People. Min 30-års present till mig själv (ja just det ja, dags att fylla tant) är att ge mig ut i världen. Att besöka sommelierkonventet Texsom i Texas står högst upp på önskelistan. Nya Zeeland är en stor dröm. Sydamerika. Washington State? Utforska Kanada mer. Tokyo? Grönland? Jag är öppen för det mesta. Det är bara tiden som sätter gränserna. Och plånboken.

Önskar er alla ett gott nytt år. Och du, glöm inte att dricka champagne genom hela middagen ikväll. 

Vilka druvor är det i vinet egentligen?

Gäst: -"Jag letar efter Pinot Noir här i vinlistan men jag hittar det ingenstans..."Jag: -"Alla dessa viner här under Bourgogne är just Pinot Noir, låt mig visa Er!"

Under den senaste tiden har det slagit mig mer och mer att gemene man inte kopplar druvor till område. Något som är baskunskap för mig tillhör sådant som de flesta kanske inte lär sig alls. Och det här med vilka druvor som används var är ju ganska så förvirrande även för de kunniga. I Gamla Världen framförallt Frankrike men även Italien, Tyskland och Spanien är det ett flertal områden där bara några druvor är tillåtna att odlas. För den lärde är det således helt självklart att en röd Bourgogne är gjord på just Pinot Noir och den vita Bourgognen görs på Chardonnay. Lika självklart som att en Barolo är gjord av druvan Nebbiolo.

Viner från Nya Världen är lättare att förstå. I USA, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika etc måste man skriva ut druvsorten på etiketten. Då köper man helt enkelt en Syrah från Kalifornien, inte en Saint Joseph (som alltså är en by i norra Rhône där man odlar Syrah...).

En intressant aspekt och synvinkel för mig är att många kan rabbla upp en massa vinslott i Bordeaux, men de har ingen aning om vilka druvor som används i området. Det här vill jag såklart ändra på. Man får gärna rabbla slott om man tycker det är coolt, men det är ännu bättre om man också har koll på innehållet.

Vi som jobbar på krogen har fått höra så många gånger: -"Jag gillar inte Chardonnay, jag tar ett glas Chablis tack."

eller den liknande varianten

-"Nej, Sauvignon Blanc är inget för mig. Ett glas Sancerre blir bra tack."

I området Chablis, Bourgogne, gör man viner på den gröna druvsorten Chardonnay. I Sancerre, Loire, odlar man Sauvignon Blanc. Sådärja.

Troligtvis har du som läser detta ett någorlunda humm om det här redan eftersom du har hittat till Vinos. Passa då på att dela inlägget (eller bilden nedan) till dina vänner som inte har en susning och vill veta vad den där flaskan egentligen innehåller när de traskar runt på Systembolaget en fredag efter jobbet för att de lovat att köpa med sig en flaska till den där middagen de är bortbjudna till.

En flaska Champagne kommer med största sannolikhet bestå av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Köper du en flaska rött från norra Rhône får den bara vara gjord av Syrah. En Sancerre är alltid Sauvignon Blanc precis som en Chablis alltid är gjord av Chardonnay.

Varsågod, jag bjuder på en lathund med vilka druvor som odlas i de vanligaste Franska distrikten:

Vilka druvor som odlas i Spanien och Italien? Lugn bara, det kommer :)

Drömmar om solnedgångar i Champagne

Såhär när vintern kryper sig allt närmre inpå är det lätt att drömma sig tillbaka till resor, upplevelser och vackra minnen.   

Jag är inget undantag. Att jag är nära på besatt av resor har du säkert förstått redan. Det finns få saker som känns så tillfredställande som att få upptäcka nya platser. Hittar jag en plats i min smak besöker jag den gärna igen för att undersöka ännu mer på djupet. Champagne är just en sådan plats.

Mitt första besök i en vinregion, om man räknar bort Toskana innan vinintresset slagit igenom, gick till Champagne. Jag och mannen hade 5 dagar ledigt tillsammans en sommar. Vi bestämde oss för ett par dagar i Champagne. Eftersom vi gärna ville köpa med oss ett gäng flaskor hem var det lättast att sätta oss i bilen. Boende bokades i lilla byn Mailly-Champagne och så utgick vi helt enkelt därifrån och började upptäcka vad regionen har att erbjuda. Irène Chance med sitt B&B är en fantastisk värdinna som även hjälpte oss att boka in några besök.

Visst kan man bara ta det lugnt och njuta av miljön när man semestrar i vindistrikt. Men jag är ju faktiskt där för att lära mig. Stackars min man tvingas alltid med på producentbesök vart vi än är... Å andra sidan, det är ganska så svårt att få besöka Krug som privatperson så han är nog ganska okej med det ändå.

Under min första vinresa hade jag förmånen att besöka några fantastiska producenter. Bland annat:

• Diebolt-Vallois
• Thiénot
• Krug
• Billecart-Salmon
• Mailly

Åren har gått och sedan dess har flertalet regioner besökt. Det här med vin är ju åndå magiskt. Jag har nog inte besökt ett enda område som inte är vackert. Vinrankor verkar helt enkelt inte växa på tråkiga platser.

Det är snart, faktiskt, ganska snart nyår. Och innan dess säkerligen en hel del festligheter att fira. För mig är en vanlig måndagskväll värd att firas. Vi lever och mår bra. Bara det borde vara värt att öppna en flaska bubbel för? Jag själv har svårt att få nog av Champagne. Därför bjuder jag självklart på några bubbliga tips inför helgen. Eller ja, även värt att dricka på måndag för den delen.

JM Labruyère Prologue nr 90987

Thiénot Cuvée Garance nr 92676

Diebolt-Vallois BdB 2008 nr 90508 (släpps 17/11)

R. Pouillon Réserve (finns hos Franska Vinlistan) Fernand Engle Crémant d'Alsace nr 7520

Foto: Thomas Egenäs

Zuma gav mig mersmak

Det är inte ofta jag går ifrån en restaurang med känslan av att jag bara måste ha mer av stället. Den där känslan infinner sig när personalen får än att känna sig kunglig under besöket. Jag har lite svårt att slappna av när jag är unnar mig krogbesök, kan nog vara något yrkesskadad och ska hela tiden försöka lära mig något av besöket för att själv ständigt utvecklas och bli bättre. Det är nog bara tre tillfällen tidigare som jag verkligen upplevt den där WOW-känslan när jag kunnat släppa taget, luta mig tillbaka och bara njuta. Hos Noma såklart, Piazza Duomo i Alba och när Jonas Sandberg tog hand om oss uppe hos Fäviken.  

Jag brukar gradera restauranger med skalan hur gärna jag skulle vilja jobba just där. Om det inte vore för man och andra obligationer så skulle jag nog kunna släppa allt och bo in mig rejält på Zuma i Dubai. Att den känslan infinner sig på ett så stort ställe, det är hatten av. Maten, personalen, lokalen. Lokalen! Tusan vad snyggt det är. Blev också imponerad av vinlistan för att vara i Dubai. Gillar skarpt att det inte riktigt finns några regler utan fin skumpa och Bourgogne samsas med viner från Libanon, Sydafrika, sake och grymma cocktails. Sommelieren Jeandre du Toit från Kapstaden gör ett fantastiskt jobb. Speciellt med utmaningen att köpa in bra viner till Dubai. Med deras alkohollagar är det såklart lite trixigt.

Jag önskar att jag haft fina bilder att visa på maten vi njöt av men jag fotar sällan när jag är ute och käkar av anledning att jag vill försöka vara i nuet. Men jag kan säga detta: Om du ska till Dubai, missa för guds skull inte Zuma! 

Tack Zuma, vi ses igen. Det kan jag lova. Fantastiskt avslut på ett varmt och skönt höstlov i sandlådan.

Kladdkaka och Pedro Ximénez

Jag minns det som igår. Den där nyårsaftonen då året skulle övergå till 2016. När jag fick uppleva troligtvis en av de bästa kombinationer jag någonsin ätit och druckit ihop. Jag är helt hundra på att sällskapet, platsen och stämningen avgör minst lika mycket hur man minns vad man åt och drack. Den här kombon har etsat sig fast i bakhuvudet på mig. Så fort jag hör ordet "kladdkaka" så vet jag direkt vad som bör finnas i glaset till... Jag har skrivit om den här duon tidigare men eftersom det alldeles snart är dags för årets höjdpunkt nummer 1, kladdkakans dag, så vet jag inget som passar bättre än att påminna om vad man bör dricka till just kladdkakan.  

Jag hade fått Magnus Nilssons nya bok The Nordic Cook Book i julklapp så jag tänkte att Magnus måste ju ha något bra recept på kladdkaka. Mycket riktigt. Men jag ville twista till det lite på eget bevåg. Efter en helg i Dalarna med kock-Lina tidigare under hösten hade jag massor av lingon i frysen. Dessa måste ju användas. Så det blev en kladdkaka med lingon helt enkelt.

Magnus Nilssons kladdkaka: 200 g socker En bra nypa salt 40 g kakao 1 sked vaniljsocker 150 g smält smör 2 ägg 125 g vetemjöl En smörad form med ströbröd

Min twist: 200 g frysta lingon 50 g socker

Värm ugnen till 175 grader. Smöra och bröa en kakform på sidorna. Ha endast lite smör i botten, inget ströbröd.

Smält sockret till min twist i en stekpanna. Tillsätt lingonen för att få de lite karamelliserade. Låt svalna lite innan de hälls ner i formen.

Blanda socker, salt, kakao och vaniljsocker med det smälta smöret som fått svalna. Vispa tills inga klumpar finns kvar. Tillsätt äggen och blanda tills de är helt utblandade. Skikta över mjölet sakta och blanda ut ordentligt utan att överarbetad smeten. Jag är inte förtjust i när det blir för sött, så vi slängde i lite extra havssalt. Mörk choklad och havssalt är ju som ni säkert redan vet väldigt gott ihop.

Häll smeten sakta ner över lingonen. Grädda i ugnen i 13-15 minuter. Vi förberedde kaksmeten kvällen innan utan att grädda, formen ställs då in i kylen över natten för att låta smeten sätta sig. Vi stoppade in den i ugnen 4 timmar före servering och kylde ner den ute på balkongen.

Serveras med syrad grädde och ett glas Don PX 1987 från Toro Albalá som just nu finns på Systembolaget. Den där nyårskvällen 2015  hade vi Don Px 1985 i glasen till, men i skrivande stund är det alltså årgång 1987 som finns på Systembolagets hyllor.

Seså, missa för all del nu inte kladdkakans dag på tisdag. Du vet vad som ska drickas till. Det är okej, du kan tacka mig senare för livets kanske bästa kombination.

PS. Lingonen går utmärkt att byta ut mot körsbär också. Körsbär och choklad kan ju sjunga riktigt fina duetter ihop.

Det här med mat och dryck i kombination...

Mat och dryck i kombination. Hur ofta har jag inte fått frågan "Vilket vin passar bäst till menyn?" Varje dag.    

När man blir serverad en sån där riktigt fantastisk kombination av mat och dryck är man inte långt ifrån himmelriket. En del kombinationer kan få det att kännas som det dansas tango i gommen på än. Att vissa drycker går bättre ihop med en del maträtter har alla lärt sig vid det här laget. Men hur ska man egentligen veta vilket vin som lirar ihop med vilken mat?

Mat och dryck i kombination verkar ha blivit en hel vetenskap och ibland får jag en känsla av att det här med att matcha rätt kan vara så viktigt att det nästintill gäller liv och död. Men måste det vara så nedrans svårt?

Egentligen är det ju busenkelt. 

För att få ihop en bra kombo är egentligen det enda viktiga att tänka logiskt. Det bästa stalltipset jag har i rockärmen är att se till ursprunget. Om du har en favoriträtt, säg Bouillabaisse (av någon konstig anledning var det den första maträtt som jag fick upp i huvudet...). Varifrån kommer Bouillabaisse från början? Jo, den härstammar från Frankrike, närmare bestämt Sydfrankrike. Vad dricker lokalfolket till Bouillabaisse? Självklart något franskt i glaset, fransmännen tror ju knappt att något annat land kan göra vin. Bouillabaisse och en kraftigare rosé från Tavel eller Bandol är ett säkert kort till soppan. En Gamay från Beaujolais, lätt och fruktigt rött vin, funkar också alldeles utmärkt.

När man förstår sig på ursprungstänket blir det här med mat och dryck i kombination helt plötsligt lekande lätt. Ost kan vara det absolut bästa exemplet och ett enkelt sätt att implementera tänket. De flesta ostproducerande platser gör även vin. Är det inte ganska självklart att ost och vin med samma ursprung borde vara smakkompisar?

Här är några exempel på ostar och vad som är gott i glaset till. De flesta vinerna kommer från ungefär samma område som osten:

Langres & Champagne

Crottin de Chavignol & Sancerre

Comté & Côtes du Jura

Epoisses de Bourgogne & Bourgogne Rouge

Parmesan & Chianti eller Ripasso

Manchego & rött från La Mancha

Ostfondue & Fendant

Fundera en gång extra på ursprunget alltså. Det är ingen tillfällighet att mycket av vår svenska husmanskost gifter sig väl till öl eller att vi vill ha en nubbe till sillen. Öl och snaps är ju vad vi i Sverige har producerat i evigheter. Och ska jag vara helt ärlig så finns det ju maträtter som jag gärna dricker mjölk till. En nybakad kanelbulle, till pannkakan eller stuvade makaroner och falukorv. Även om en fatlagrad Chardonnay skulle slinka ner ganska så enkelt i strupen till de där stuvade makaronerna också.

Svensk husmanskost är något jag äter alldeles för sällan. Tusan, nu bliv jag riktigt sugen på kroppkakor. Eller kålpudding... Åååh vad gott med kålpudding!

En av de viktigaste sakerna att tänka på när det kommer till mat och dryck i kombination är ändå följande: Det är bara mat och dryck det handlar om, inte hjärnkirurgi. Det behöver inte vara svårare än att ta ett vin man tycker är gott till en maträtt man älskar och så vips så blir hela kvällen en superkväll.

5 olika Sangiovese värda att testa till helgen!

Såhär på hösten blir jag ofta sugen på att krypa upp i soffan under filten med ett murrigt glas rött i handen. Sangiovese är en av de där druvorna som jag gärna plockar fram under den mörkare tiden på året. Den där klassiska druvan från Italien. Konungen av Chianti. Jag gillar friskheten som Sangiovese allt som oftast bjuder på. En krispig fräschör blandas med härliga örter, plommon, körsbär och ibland även tobak.  

När jag tänker mat och dryck i kombination så utgår jag från var vinet kommer ifrån. Alltså dess ursprung. Sangiovese härstammar från Italien och mer specifikt Toscana. Vad lagar man för mat i Toscana? Vilka grönsaker odlas där? Vad är det mer man producerar? Oliver och tomater är ju något som står högt upp på listan. Olivoljan är ju magisk och i Toscana bjuds man ofta på pasta med en härligt krämig tomatsås. Sangiovese borde alltså gifta sig väl med både oliver och tomater.

Pastarätter med tomatbaserad sås, en kötträtt med olivtapenad eller bara en blandad charkbricka. Allt funkar galant till denna druva.

Några flaskor värda att testa? Varsågod:

Castell'In Villa Chianti Classico Riserva 2008 nr 92836.

Gaja Ca'Marcanda Promis 2014 nr 92174.

Brancaia Chianti Classico 2015 nr 70725. Le Volte dell'Onrellaia 2015 nr 32472. Castellare di Castelina Chianti Classico 2015 nr 76951.

Seså, ta och testa lite Sangiovese nu då!

Måste allt verkligen vara hemmagjort?

"Jag inspireras så av det du gör i TV och har ju läst även i några tidningar. Men, måste allt vara hemmagjort? Det verkar så meckigt. Finns det du gör att köpa någonstans?"  

Jag inledde dagen med ett trevligt telefonsamtal med en mamma från ett tidigare liv. Hon ville veta mer om mina alkoholfria drycker. Kan man köpa dem någonstans eller måste man vara sådär piffig och fixa själv? Och jag förklarade glatt att nej, du måste inte göra allt själv.

Juicer i all ära, visst kan det vara hur gott som helst med en fruktjuice? För ett par år sedan besökte jag en stjärnkrog i Köpenhamn och ville dricka alkoholfritt. De hade ett alkoholfritt paket som jag blev nyfiken på att testa. Under måltiden fick jag in 6 olika juicer nygjorda ute i köket. Det var jättegott, absolut. Men alla juicerna var rena i sin smak. Jag fick in en äppeljuice, en plommonjuice (såååå gott), en päronjuice, en körsbärsjuice, en ananasjuice och en smak jag har glömt. Om du någon gång har testat att gå på juicefasta så vet du att man kan bli ganska så mätt på juice. Med andra ord, jag var ordentligt mätt efter den här middagen. Och det var ärligt talat inte så värst spännande med rena smaker, alltså bara en ingrediens. Det var då jag insåg att vi måste vara mer kreativa än att servera en äppeljuice, oavsett hur goda äpplena är.

Det här med de alkoholfria var något jag tog tag i på riktigt under min tid på Frantzén. Om du frågar min dåvarande restaurangchef kommer han att säga att jag spenderade alldeles för många timmar på att skapa drycker utan alkohol, när jag egentligen kanske borde ha letat efter unika viner från spännande platser. Men jag hade snöat in mig på att servera något av världens bästa alkoholfria dryckespaket, och det blev bra. Med många experiment och med hjälp av köksmästaren Marcus så blev det ett intressant dryckespaket som även vindrickarna gärna hällde i sig. Målet var såklart inte att få vindrickarna att dricka alkoholfritt utan målet var att ge vattendrickarna en mer unik upplevelse. På en internationell stjärnkrog med många asiater som gäster är det vanligt med gäster som "bara" vill ha vatten till maten.

Om du tycker det är roligt att göra drycker själv så är mitt stalltips att blanda ut juicen med något annat. Jag tycker om att använda mig av te eller infusioner. Som kombinationen av havtorn och grönt te. Matcha är gott att använda tillsammans med gurkjuice. Riktigt läskande! En otippad kombination vi använde oss av på Franzén var körsbär och rostad majs. Alltså en körsbärsjuice tillsammans med en buljong gjord på rostad majs. Låter konstigt kanske, men till maträtten gjordes det kullerbyttor i gommen.

Vad kan man hitta i butik som man inte behöver göra själv? Redo att dricka så att säga. 

• Kombucha är kalasgott och en perfekt måltidsdryck. Mina favoriter kommer från Roots of Malmö och Humm Kombucha. Finns bland annat på Urband Dehli och Cajsa Warg.
• Värmdö Musteri (och garanterat många andra runt om i landet) gör förutom äppelmust även fantastiska frukt- och bärdrycker. Min favorit är rabarber men lingon är helt perfekt till middagen. Även dessa finns att köpa i välsorterade butiker, eller på plats i deras butik.
• La Ribaude Pommes Pétillant är en supergod alkoholfri fransk cider. Finns på Systembolaget och i vissa butiker.

På Södermalm finns en butik värd att besöka om du precis som jag gillar läsk. Soda Nation har allt du kan tänka dig när det kommer till läsk och soda. Och då menar jag allt. 

Visste du förresten att du kan provsmaka allt ur det alkoholfria sortimentet på Systembolaget direkt i butik? Det fick jag lära mig för en vecka sedan. Är du alltså osäker på vilken alkoholfria öl du ska köpa med hem så kan du be om att få smaka. Ett tips till Systembolaget är att ha några flaskor kylda, för det är inte så angenämt att testa sig igenom öl som är rumstempererad.

Recept på shrub som är superenkelt att göra själv och ett perfekt tillfälle att ta tillvara på de sista bären hittar du här.

Ha alltid en kyld flaska bubbel hemma!

Det är slutet på veckan. Fredag. De flesta av er har er har arbetat järnet och är lyckliga över att det äntligen är helg. Vad kan vara trevligare än att avnjuta en flaska bubbel i trevligt sällskap? Till och med jag har en ledig helg denna vecka.  

Uttrycket lev som du lär är något jag försöker eftersträva i största möjliga mån i livet. Eftersom jag förmedlar hej vilt till folk att alltid ha en flaska bubbel på kylning hemma så kan jag själv inte vara sämre. Jag har alltid en flaska champagne i kylskåpet redo att drickas. Det är perfekt  när man får oväntat besök eller bara en skön fredagsfeeling. För mig infinner sig den där spontana känslan av att det vore så gott med en flaska bubbel på en tisdag. Men du fattar vinken. Och just ja, ska jag leva som jag lär måste något drickbart alkoholfritt finnas också...

Så till er jag inte har sagt det tidigare, här kommer mitt absolut viktigaste stalltips: ha alltid en flaska champagne (eller valfritt bubbel) i kylskåpet, man vet aldrig när den där flaskan behövs poppas! 

Trevlig fredag.

Färgkoordinerar blus och dryck i TV-rutan

Har hängt uppe i Umeå hela dagen idag och spelat in lördagens TV-avsnitt av Go'kväll tillsammans med Beppe, Johanna Westman och Kalle Lind. Tjejerna i bandet Pale Honey bjöd på musikunderhållning också. Johanna bjuder bland annat på en koreansk råbiff till helgen och jag slängde ihop två olika alkoholfria drinkar med fokus på våra svenska bär: lingon och havtorn.  

Bara för att jag tycker det är roligt att testa Beppe lite så körde jag även blindprovning av bärdrycker. Alla tre deltagare kände genast vilka bär det handlade om så det var ju en stor lättnad.

Lördagsprogrammen spelas in på torsdagar medan övriga veckans program spelas in på rätt veckodag. Det är ganska så förvirrande att låtsas som att det är lördag på en torsdag måste jag erkänna.

Och mitt i inspelningen upptäcker jag att jag har råkat matcha min färgglada blus från Filippa K med mina alkoholfria bärdrycker... Programmet sänds nu på lördag för er som spenderar lördagskvällarna hemma i TV-soffan. (SVT 1 18:15.) Annars går det att se på SVT Play en månad efter det om du inte vill missa när Kalle Lind pratar om 88 böcker du inte behöver läsa, Beppe snackar om alkohol och Johanna om glutenfritt.

Bland lökar och bubbel...

...kan man finna något alldeles unikt och magiskt.   

Ibland vill jag bara skriva, även fast jag har svårt att hitta orden just då. Häromdagen var jag på ett kalas som började mitt på dagen och slutade in på småtimmarna. En vinimportör tog med ett gäng väldigt glada sommelierer ut till Karshamra Mat & Trädgård. En helt ny plats för mig men väl där kände jag direkt igen en hund jag tidigare myst med. En strävhårig Vorsteh, en såndär ras jag själv gärna skulle ha. Polly kom springande emot oss när vi kom gående i en lång klunga. "Det här kan inte bli annat än en perfekt dag." - tänkte jag när jag kastade väskan och kramade om Polly. Tänk så rätt jag hade.

Bland lökar och grönsaksodlingar togs vi emot med öppna armar. Det var någonstans där när jag sprang runt med kameran i högsta hugg och tog bilder på mitt bubbelglas bland lökar som det slog mig ordentligt: De här människorna som ställde till med kalaset, de får mig att må bra på riktigt. De har med tiden blivit några jag kallar mina vänner. Några jag vill ut och resa med, ut och äta med, dela flera flaskor vin med. Skåla med, dansa med. Och precis just det fick jag äran att göra häromkvällen. Från Madrid till en trädgård utanför Grödinge.

Jag vet helt ärligt talat inte vad jag vill ha sagt med denna text. Mer än att jag vill rikta ett stort jädra TACK. Tack Wine Trade för att jag fick vara med och fira er 10-årsdag tillsammans med både er men också alla häftiga personer som var där. Tack för en fantastisk dag och kväll.

Tillägnat Helena, Niklas, Olly, Maria, Klas och Erik.

Undrar om nästa års Fiesta de la Floración kan slå föregående? 

"En doft av stall och svettig häst"

Hästen ovan är Surre, eller Mr Survivor som är hans riktiga namn är. Surre är 4,5 år och mitt nuvarande projekt, vad jag skulle vilja kalla för en unghäst. Jag tror egentligen inte på ödet men när det kommer till Surre är jag nog lite vidskeplig ändå. Vi är nämligen födda på samma dag, jag och Surre. Det måste ju ändå vara ödet på något vis. Mitt projekt är att utbilda Surre och lära honom hur livet som ridhäst fungerar. Det är helt fantastiskt roligt och han gör framsteg varje dag. Jag har inte tappat kontrollen och gjort om Vinos till en sida som handlar om hästar. Jag lovar. (Inte än.) Jag passar helt enkelt lite sådär smidigt på att presentera er för Surre samtidigt som jag vill diskutera det här med associationer i vin. För ibland är Surre en svettig häst.  

Första gången jag hörde att ett vin doftade stall och svettig häst var nog i skolbänken när jag utbildade mig till sommelier. Jag ser framför mig Andreas Larsson som frenetiskt står och snurrar sitt glas äldre Bordeaux framför en nyfiken klass med stora öron. Andreas Larsson är ju världsmästare. Allt han säger suger alla åt sig av som tvättsvampar. Jag snurrade mitt glas, stoppade ner näsan och... Väntade. Snurrade lite till. Om jag snurrar ännu lite mer så måste jag väl känna den där doften? Svettig häst. Han står där framför mig och snackar om svettig häst. Jag stoppade ner näsan i glaset ännu en gång och letade efter det där jag borde känna. Jag är ju för tusan hästtjej. Hur kunde jag inte känna doften av svettig häst som han stod där och snackade om?

Alla ni som hittar doften av stall och svettig häst i vissa röda viner; har ni vistats i ett stall? Har ni någonsin klappat en svettig häst? Eller är det min näsa det är fel på?

Jag är verkligen nyfiken på riktigt. Jag som hästtjej lyckas inte hitta det där stalliga eller svettiga. Jag har doftat och ansträngt letat. Det går inte. Multna löv, svamp, läder och skog är absolut inga problem. Men stall och svettig häst har jag fortfarande inte lyckats hitta. Jag blev nästan lite ledsen när jag satt där i skolbänken och inte lyckades hitta doften när Stålmannen framför mig sa vinet faktiskt doftade svettig häst. Ändå har jag många gånger lagt huvudet mot en svettig hästhals så jag vet exakt hur det borde dofta.

Den där doften som borde vara stallig har ett alldeles eget namn: brett. Eller Brettonamyces. Det är en slags vildjäst som återfinns på fruktskal och kan påverka vinet. Brett var vanligare förr men i öl är det fortfarande rätt så hippt.

Jag känner att jag har en uppgift framför mig. Jag får helt enkelt hitta ett vin som borde dofta svettig häst och stalligt, bjuda hästfolket och se om de hittar den där doften som jag själv inte kan associera till för att på riktigt sätta det här på prov.

Judit Bott brinner för sitt Tokaj

Det finns få saker som inspirerar mig så mycket som att lyssna till vinmakare när de berättar om sina viner och sitt område. Allra bäst inspireras jag såklart på plats i vingården där jag kan känna på jordmånen, hålla i druvorna och uppleva vineriet. Det är så jag lär mig. Precis som jag sagt många gånger tidigare. Jag kan nog inte upprepa det för många gånger: vin är något som ska läras genom upplevelser.   

En plats jag inte besökt än men som definitivt står på min lista att väldigt snart besöka är Tokaj i Ungern. Om det stod högt upp på min lista tidigare så kan jag lova att Tokaj står ännu högre upp efter att ha lyssnat till den passionerade vinmakaren Judit Bott.

Judit kommer ursprungligen från Slovakien och flyttade till Ungern för att göra vin tillsammans med sin man József. 2006 kom de över vingården Csontos. József kunde knappt sova om natten när han hörde talas om vingården och lyckan var enorm när de äntligen fick sin egen vingård. Idag skördar de vin från 4 olika vingårdar på sammanlagt cirka 3,5 hektar. De gör vingårdsbetecknade viner för att visa upp druvornas sanna terroir. Precis som i bland annat Bourgogne. Bott gör mestadels torra viner. Om man nämner Tokaj tänker nog de allra flesta på deras gyllengula söta viner. Men torr Tokaj är definitivt underskattat, speciellt toppkvalitet som viner från Bott, Samuel Tinon och Dobogó.

Vingårdarna som Judit och József hanterar är följande:

Teleki - 0,5 hektar

Csontos - 2,2 hektar

Hátari - 0,9 hektar

Elöhegy - 0,4 hektar. Den första vingården de skaffade vilket blev en bröllopspresent till sig själva.

Snabb fakta om Tokaj:

• Tokaj är den näst äldsta apellationen i världen, 1757, efter Chianti 1716.
• Man började klassificera vingårdarna redan 1730.
• Godkända druvor är Furmint, Hárslevelü, Sárgamuskotály, Zéta, Kövérszölö och Kabar. (Försök uttala de du...)
• Puttonyos kommer från hur många korgar med druvor man hade när vinet gjordes. Putton = korg. 3 korgar med druvor gav alltså 3 Puttonyos back in the days. Idag anger Puttonyos hur mycket restsocker som finns i vinet.
• Från 2015 finns bara 5 och 6 Puttonyos för att inte förvirra konsumenterna.
• Mousserande viner görs enligt traditionell metod av druvan Furmint.

Ja jag måste erkänna att jag är ännu mer sugen på att besöka Tokaj nu, en plats där man kan njuta av både torra och söta viner av allra högsta kvalitet. En tripp till Budapest, någon? (Jag vet att du ställer upp Alex!) 

Hur smakar fottrampat?

Äntligen har jag fått hjälpa till att ta hand om druvor! I flera år har jag drömt om att få hantera druvor i samband med skörd och kanske till och med få testa på det här med att trampa vin. Om jag trodde att första gången skulle ske hemma i Sverige ungefär en kvart från där jag bor? Nej, det var väl kanske inte något som fanns i mina tankar för lite mer än ett år sedan. Och sen öppnade The Winery Hotel i Solna.  

The Winery Hotel är unikt i sitt slag. Det är ett hotell med ett eget vineri som man ser in i från lobbyn. Hotellet är snyggt designat av Jan Söder. Är du vinintresserad och tycker om upplevelser? Bor du inte i Stockholm? Då passar hotellet perfekt för en weekend i storstan. Eller gillar du kanske fenomenet staycation? (Det gör jag!) Checka in på hotellet en fredagskväll och gå på en vinprovning eller njut av några glas vin med vineriet som utsikt.

Okej, hotellet är ballt och så. Men ännu coolare är det att jag har fått trampa druvor. Jag hade föreställt mig en annan känsla. Lite varmare. Å andra sidan, dessa druvor (Sangiovese och Cabernet Sauvignon) har varit ordentligt nerkylda för att klara av transporten från Toskana i Italien. Jag frös om fötterna, fick lite ont av stjälkarna som avstjälkades medan jag hoppade runt i karet. Men oj vad jag skrattade och njöt. Nästa mål är att få testa på det här med fottrampat i en något varmare miljö.

Sedan 1 september finns The Winery Red Blend # 3 i ordinarie sortiment på Systembolaget i Mall of Scandinavia och i BS i resten av landet för 179 kr. Vill du ha vin fottrampat av mig smakar får du vänta något år till...

Marknaden för en sommelier

Nyligen läste jag en krönika skriven av en välkänd dryckesskribent som jag inte riktigt kan släppa. Den handlade ungefär om att undertecknad tyckte att det var sommelierernas tur att bli rockstjärnor i Sverige. Att det var dags för TV-program med vinkunniga inblandade. Det är ju superkul. Om det skulle vara som Kockarnas Kamp eller liknande kan jag inte riktigt sätta fingret på. Skribenten tyckte att det var dags för oss sommelierer att få ta plats bredvid alla kändiskockar. Jag har jobbat med och för en del så kallade kändiskockar och visst är de fantastiska. Men det är svårt för Zlatan att skaffa sig ett VM-guld helt själv. Många glömmer bort de hårt arbetande lagspelarna. Arbetsmyrorna.  

Hursomhelst. Jag vill inte prata om kockar. De får tillräckligt med medialt utrymme. Nu är det sommeliererna som ska få lite fokus på sig.

Det märks framförallt på de olika sommelierutbildningarna i Sverige att intresset för vin är megastort. Utbildningarna fylls varje termin. Fler och fler vill utbilda sig. Många helt utan erfarenhet från restaurangbranschen tar sig en sommelierexamen. Och det är ju helt fantastiskt. Jag undrar bara, finns det jobb för alla dessa vinutbildade? Hur ser marknaden ut egentligen?

Jag har bara erfarenhet från krogbranschen och där kräver gästerna mer kunskap från personalen. Så är det bara. Fler och fler krogar ser behovet av att ha vinutbildad personal och man ser värdet i att skicka sin personal på utbildning. Men att vara renodlad sommelier? Det finns egentligen inte särskilt många restauranger i Sverige som är i behov av en person som bara arbetar som sommelier. De flesta har flera uppgifter på restaurangen. Antingen är restaurangchefen även sommelier eller så är det hovmästaren som har hand om vinerna. På min lilla krog är vi två sommelierer anställda men vi jobbar aldrig samtidigt. Vi säljer dryck till gästerna och kockarna går ut och serverar maten till gästerna. Vi behöver alltså ingen tallrikstaxi (servitris/servitör). Jag gillar sättet vi jobbar på.

Vill man arbeta som sommelier på restaurang finns det inte väldigt många positioner i landet. Det är de bättre krogarna som har behovet. Däremot kommer man väldigt långt som dryckesutbildad servitris. Kan man tänka sig det så kommer man aldrig att gå arbetslös. Krogarna skriker efter serveringspersonal som vet hur man säljer vin. Vinskribenter och dryckesbloggare kryllar det om (hej hej!) och det krävs att man är lite unik för att kunna få ta plats. Eller att nischa sig. Jag tror det är superviktigt att hitta sin egen väg. Och vara öppensinnig. Tänk utanför boxen.

Det här med TV-program dock. Jag vet inte. Jag vill inte att en profession som att vara sommelier ska höjas upp på någon slags piedestal. Jag kämpar för att får bort snobbstämpeln och försöker visa att det inte finns några pekpinnar. Det är inte bara ett vin som fungerar till en maträtt. Du är fri att dricka vad du vill, när du vill och hur du vill. Är det ett TV-program som behövs? Visst, då kan jag gilla läget. Men jag vill inte göra sommeliererna till rockstjärnor, det finns redan en hel del självutnämnda.

Fotograf ansvarig för den fantastiska bilden  av en sommelier är Victoria Stillwell. 

Små partier på Systembolaget

Hösten är här. Jo, nu är det september så nu kan jag på riktigt få säga att hösten är här. Med hösten kommer också de små tillfälliga partierna på Systembolaget tillbaka. På fredag är det dags för lite nya släpp igen.  

Här är några viner som jag tror kan vara spännande att testa i september:

- Assyrtiko by Gaia, Wild Ferment 2016, Santorini Grekland. Nr 99751, 189 kr.

- CH By Chocapalha, Touring Nacional 2013, Lissabon Portugal. Nr 99153, 249 kr.

- Domaine Ciringa, Fosilni Breg 2015, Podravina Slovenien. Nr 92441, 129 kr.

- Olivier Rivere, Gabaxo 2015, Rioja Spanien. Nr 90107, 179 kr.

- Humare Yuzu, Junmai Shu 2016, Japan. Nr 90049, 251 kr. (Sake.)

- Keller, Grüner Silvaner trocken 2016, Rheinhessen Tyskland. Nr 90231, 135 kr.

Helt enkelt, ett gäng viner med olika ursprung. Våga tänka utanför boxen och testa dig fram till nya adresser. 

---

Och du, du har väl inte missat att det är dags för höstens första dryckesautkion som arrangeras av Systembolaget tillsammans med Bukowskis? Måndag till onsdag kan du ropa hem lite dyrgripar. Jag kan redan ha spontanbudat på en massa Sine Qua Non. Vet inte ens varför.

Full rulle på provningar

I början av varje ny säsong håller alla importörer sina sortimentsprovningar. Av någon konstig anledning ligger många på samma dagar. Jag vet inte om det är planerat så, men till och med jag som gasar runt med Vespan har extremt svårt att hinna gå på flera provningar under samma dag. För mig är det lite av ett mysterium varför de ligger så många samtidigt. Man vill ju gå på flera, om inte annat så åtminstone för att visa sitt intresse. Men det hinns helt enkelt inte med.  

Jag föredrar visserligen att få prova i lugn och ro på tu man hand. Jag har lyxen att göra det med vissa. Helena och Helen är två som alltid tar sig tid, något jag uppskattar enormt. Det bästa jag vet är lunchdejter med efterföljande provningar, eller börja med att testa vin och sedan få äta lunch och skvallra om branschen. Tidigare jobbade jag i skallerkvarteret nummer 1, på Lilla Nygatan, under 3 års tid. Efter att jag flyttade till Roslagsgatan hänger jag inte med på något skvaller alls. Men, å andra sidan är det faktiskt väldigt skönt.

Kände mig effektiv idag när jag, efter möte på krogen, hann med både en privat provningsdejt med Helena (samt hann skvallra lite snabbt) och sedan slank jag in på inte bara en utan två sortimentsprovningar.

Jag brukar fortfarande se mig själv som en nybörjare inom vinvärlden, en av de nyexade sommeliererna i landet. Idag på en av provningarna fick jag lite som en käftsmäll. Rummet kryllade av nya, unga och hungriga vinnördar. Och jag hade noll koll på vilka de var eller var det jobbar någonstans. Jag läste en krönika för någon vecka sedan att sommeliererna är de nya rockstjärnorna. Att det är vår tur nu. Dags för kockarna att kliva åt sidan. Kanske är Sverige redo för TV-program där landets största vinnörd som ska koras? Jag vet inte. Men jag vet att jag inte är en av de nya längre. Det är tamejtusan över fem år sedan jag blev "färdig" sommelier. Klar blir man aldrig inom detta yrke. Jag är glad och tacksam för att jag är hungrig och ständigt vill lära mig mer. Även om jag inte är ny så tillhör jag skaran som törstar efter kunskap. Därför spontanbokade jag nyss en resa till Piemonte i november. Håll i er, det blir tryffel och Nebbiolo för hela slanten.

Projekt: bygga vinkällare

En del av min släkt brinner extra mycket för vin och framförallt att lagra vin. Mitt egna intresse kommer från den här delen av släkten. Vinkällare är något som är en självklarhet för den här sidan. Ingen kunde vara mer stolt och nöjd än jag över det här intresset för just vinkällare. För ett år sedan tillkom det en byggnad som har en enorm potential för att inneha en väldigt tjusig vinkällare.  

Jag besökte byggnaden (på okänd ort) första gången för ett år sedan för att inspektera platsen. Häromdagen åkte jag dit igen. Tiden går alldeles för fort. Nu var jag där för att ta bilder och mått. Dags att planera bygget av vinkällare.

Så, i byggnaden med gamla anor på okänd ort ska vi alltså fixa till inte bara en utan två vinkällare. En riktigt pangsnygg som man kan spendera tid i och den på bilden ovan ska bli en ordentlig lagringskällare. Självklart kommer du kunna följa projektet här på Vinos. Nu letar jag efter den perfekta personen som kan hjälpa mig att designa våra två källare på okänd ort.

Har du koll på någon som både ritar och sköter hela bygget av en riktigt pangsnygg vinkällare? Tipsa mig gärna!

Nu ska det googlas inspiration till Sveriges snyggaste vinkällare.

Vin att ha hemma för alla tillfällen

En vän har precis införskaffat en liten vinkyl hem till köket och undrade om jag har några tips på vad den bör fyllas med. Det är ju ganska ofta man får frågan om vad man ska dricka för vin till en viss rätt eller vad man kan ge bort i present och så vidare. Många känner sig helt klart vilsna i dryckesdjungeln. Fullt förståeligt då det finns så otroligt mycket och har man ingen koll alls är det som att köpa grisen i säcken.  

Frågan från min vän var följande:

"Vi har precis köpt denna vinkyl. (Den enda som passade med mått i vårt kök på en lämplig plats). Eftersom det är en enzons-kyl, 22 flaskor, vad har jag lämpligast för vin i denna? Kan jag blanda vitt & rött? Bubbel? Inte så mycket för lagring, utan mest för att kunna servera perfekt tempererade viner."

När jag själv införskaffade min vinkyl funderade jag väldigt länge på vad för slags kyl jag skulle ha. En med flera temperaturzoner där vinerna är redo att serveras eller en lagringskyl med perfekt temperatur för att lagra viner? Jag valde det senare. Min kyl står på 12 grader och alla flaskor i kylen håller alltså samma temperatur oavsett om det är bubbel, vitt eller rött. Jag tänker såhär: ska jag dricka en flaska rött så tar jag fram den en liten stund före servering. Vitt och bubbel lägger jag in i kylskåpet en halvtimme före det är dags att dricka. För mig är det viktigt att vinerna kan få ligga länge i vinkylen. Därför valde jag ett vinlagringsskåp. Det största jag hittade. Att få upp det i lägenheten var inte det lättaste.

Åter till min vän som har plats för 22 flaskor i sin vinkyl. Jag tycker att temperaturen ska ställas på 11-12 grader så att både vitt och rött kan få hålla rätt temperatur. Det kräver visserligen lite planering när man ska dricka sina flaskor, men en halvtimmes framförhållning kan man väl ändå lära sig att ha? (Elina, jag tror att du klarar av det...)

Så hur ska vi fördela upp dessa 22 platser i kylen?

Det finns några vinstilar som är bra att ha hemma:

• Man ska alltid ha en kall flaska champagne hemma i kylen redo att drickas. (Elina, den får du lägga direkt i kylskåpet.)
• Ett torrt vitt vin av modell krispigt och syrligt. Tänk en frisk Riesling eller Grüner Veltliner. Det går alltid hem.
• En ekfatslagrad Chardonnay till de lite fetare maträtterna.
• Pinot Noir! Det är liksom alltid gott.
• Ett rött vin med lite sting i. Tänk tanniner, strävhet men ändå fräschör. Tänk Barolo.
• Sangiovese och Grenache fungerar till allt som inte Pinot Noir eller Barolo klarar av. Ett perfekt mellanting helt enkelt.

Okej, nu är jag extremt generaliserande. Men det är en ganska så bra bas att stå på. Man kommer långt med några få stilar.

Vad bör min vän fylla upp sin vinkyl med?

1. Eftersom jag vet att hon är extremt trendmedveten bör hon köpa på sig två flaskor engelskt bubbel från Nyetimber. Lika bra som originalet i Champagne. Och polarna kommer bli riktigt imponerade när de får dricka bubblor från England. Nyteimber Classic Cuvee nr 96018 - 389 kr
2. En flaska Champagne ska alltid finnas kall redo att drickas. Den ska dock stå i kylskåpet så den tar inte upp någon plats i vinkylen. Diebolt-Vallois Prestige Brut nr 7723 - 389 kr
3. Två flaskor Riesling. En Smaragd från Wachau i Österrike är en väldigt bra allround-Riesling. Domäne Wachau Riesling Smaragd Terrassen 2014 nr 4622 - 129 kr
4. Kylen behöver en eller två olika Chardonnays. Jag älskar Kumeu River från Nya Zeeland och anser att deras viner är lika bra som likartade från Bourgogne. Och visst är det väl ändå roligt när vi kan visa upp lite bredd? Beställ hem Kumeu River Estate Chardonnay 2014. Gör en privatimport hos Jakobsson & Söderström.
5. Chardonnay variant två: för att vara ännu mer trendsäker, köp Jura. Maison Rijckaert Côtes du Jura Chardonnay 2014 nr 2327 - 149 kr.
6. Ska man ha en enda Pinot Noir hemma i kylen för en bra peng så bjuder Domaine Guyon på ett riktigt skolboksexempel från Bourgogne. Bourgogne Hautes Côtes de Nuits Les Dames De Vergy 2014 nr 5640 - 149 kr.
7. Vissa viner måste man betala några kronor extra för. Barolo är ett av dessa. Just nu finns en familjeproducent i begränsad upplaga på Systembolaget. Spring och hugg några flaskor av detta: Massolino Barolo 2013 nr 93195 - 299 kr.
8. Sangiovese är bra att ha. Perfekt både till middagen eller som pratvin. Att mysa med i soffan. Castellare di Castellina Chianti Classico 2015 nr 76951 - 172 kr. (Beställningssortiment så köp 6 flaskor, de kommer gå åt!)
9. En svalodlad spansk Garnacha är oumbärlig. Jag älskar Dani Landis viner och just nu finns det ett fåtal flaskor i de tillfälliga sortimentet. Dani Landi Las Ivas de la Ira 2015 nr 99839 - 240 kr. Köp!
10. För att ha en komplett vinkyl behövs något sött också. Lätt mousserande Moscato d'Asti går ju liksom alltid hem. Men för att göra livet lite mer spännande väljer jag hellre systervinet Brachetto d'Acqui. Alltså motsvarigheten men gjord på röda druvor. Braida Brachetto d'Acqui 2015 nr 6260 - 89 kr.

2 x Nyteimber

1 x Diebolt-Vallois 2 x Domäne Wachau 4 x Kumeu River

2 x Côtes du jura 2 x Domaine Guyon

2 x Massolino Barolo

6 x Castellare di Castellina

2 x Dani Landi

2 x Brachetti d'Acqui

Ooops, det blev visst 25 flaskor... Men en flaska bubbel ska ligga i kylskåpet, och de söta flaskorna är små. Och så kan man behöva dricka något medan man packar in sitt vin i kylen. En flaska Castellare Chianti kommer drickas upp innan den hinner läggas in i vinkylen. Sådärja. Lycka till nu!

PS. Jag glömde visst rosé, men den kan du ha redo i kylskåpet också om du nu vill dricka rosé när hösten börjar göra intrång.