Krönikor

Viner värda att lägga vantarna på

Tiden bara rusar iväg och plötsligt är jag 31. Nyss hemkommen från livets resa har jag fortfarande inte riktigt hunnit smälta alla intryck. Nästan 6 veckor på resande fot med syfte att lära känna Nya Zeelands vindistrikt. Eftersom det där lilla landet ligger på andra sidan Tellus tog vi några mellanlandningar dit och hem. Min klimatångest jackades upp ordentligt när jag på hemvägen insåg hur många timmar jag spenderat i olika flygplan. Men hur lär man sig om en plats på riktigt utan att ta sig dit?  

Nya Zeeland kan vara något av det ballaste jag har sett. Medan de nya kunskaperna landar i bakhuvudet kan jag glädjas åt att en av de bästa producenterna jag fick möjlighet att testa när jag var på plats faktiskt släpps i små partier nu på fredag, samt som webblanseringar redan på självaste alla hjärtans dag. Varför inte överraska din käraste med att klicka hem en flaska Earth Smoke Pinot Noir?

 

Så, här är ett gäng favoriter från fredagens små partier som definitivt är värda att lägga vantarna på:

 

Foradori Fontanasanta Manzoni Bianco 2017, Italien, nr 96340, 229:-

Manzoni Bianco är korsningen av Riesling och Pinot Blanc. Fontanasanta är vinet från Italiens coolaste bröder. Köp, drick nu eller om sju år. 

 

Dominio del Aguila Picaro del Aguila 2016, Spanien, nr 90036, 299:-

Ung firma i Ribera del Duero där vinmakarna har bakgrund från DRC och Vega Sicilia. Mörk, tät frukt. Behöver ligga till sig ett par år. Kan du inte vänta, lufta i karaff ett par timmar.

 

Henri Maire Arbois Vin Jaune 2010, Frankrike, nr 90099, 399:-

När Vin Jaune finns att få tag på här hemma i Sverige är det bara att bunkra upp. Oxiderade äpplen och nötter, perfekt till en stadig bit Comté.

 

Pyramid Valley Vineyards Growers Collection On Skins 2016, Nya Zeeland, nr 91138, 269:-

En av två producenter jag kontaktade under min resa som inte svarade. Ni förstår min besvikelse eftersom just denna producent stod väldigt högt upp spå min lista av de jag ville besöka. Lyckades dricka deras Pinot Noir på glas på någon restaurang istället. Jag nästan hoppade av glädje när jag såg detta vin bland släppen. Skaljäst Pinot Blanc, Pinot Gris och Gewürztraminer. I growers collection köper producenten in druvor från andra odlare.

 

Billecart-Salmon Brut Sous Bois, Frankrike, nr 97010, 549:-

En champagne som ligger mig riktigt varmt om hjärtat. Gillar du ekat bubbel? Look no further...

 

Valentin Zusslin Oprhys Pinot Noir 2016, Frankrike, nr 99277, 249:-

Pinot från Alsace är helt klart underskattat och dags att öppna upp ögonen för.

 

Förresten är nog en spicy ramen och mogen Riesling något av en utklassning när det kommer till superkombos. Pegasus Bay Riesling 2007 och snabbnudlar med hetta kan varmt rekommenderas. Skål!

 

 

En oväntad gäst

Ibland måste man få vara lite nostalgisk, så jag bjuder på en text jag skrev om den bästa gäst jag någonsin har serverat. Jag ger dig herrn i gummistövlar:


 

De kliver upp för trappan och in i restaurangen. Båda iklädda kostym. Den ena personen bär röd slips, ett fickur med kedja i guld, håret stramt uppsatt tillbakadraget i en tofs med mittbena och tofsen instoppad innanför kavajen. Och, just det... Gummistövlar.

 

"Two people in the house" utropas i kör från köket. Ögonen på gästen med röd slips lyser upp alldeles lyriskt.

 

Jag visar dem till bordet och hälsar dem välkomna.  "Vilken otroligt härlig miljö, så modernt det är!" utbrister röda slipsen med en väldigt gammalmodig ton i rösten. Jag har lite svårt att hålla mig för skratt. Första gästerna, i övrigt är restaurangen tom. Jag sneglar på min kollega och ler. Jag undrar lite om det här verkligen är på riktigt. Men jag frågar om de vill börja med något att dricka, ett glas champagne, alkoholfritt alternativ? Ja tack, gärna. Så börjar showen. Nu ska de äta sig igenom 15 serveringar.

 

Första rätten avklarad. "Var det en bra start?" undrar jag när jag dukar av. "Vilken otroligt härlig krispighet i potatisen, fantastisk inledning!" säger röda slipsen, fortfarande lika gammalmodigt. Jag tackar och ler. Fnissar lite inombords.

 

Jag presenterar första vinet för den andra herren i sällskapet som dricker vinpaket. Röda slipsen som dricker alkoholfritt säger "ursäkta, kan du upprepa producentens namn?". Självklart upprepar jag. Och så fortsätter tillställningen.

 

Röda slipsen kommer med flertalet frågor under middagen och jag svarar så gott jag kan. "Du, jag undrar. Var är Björn Frantzén?" Idag är han nere på The Flying Elk och jobbar med nya rätter till menyn. "Du, jag undrar. Vilka är bäst, ni eller Mathias Dahlgren?" Oj, det har jag svårt att svara på. Vill inte jämföra, men jag hoppas att vi ligger i topp. "Du, jag undrar. Hur gammalt är ert äldsta vin?" Just för tillfället från 1985.

 

Röda slipsen är iväg på herrarnas och jag kan inte låta bli att prata lite med hans sällskap. Hur kommer det sig att de är här? "Det är en julklapp, han fick välja mellan Dahlgrens Matsalen eller Frantzén. Då valde han er. Kändes som en vettigare julklapp än en Iphone. Han är ju så otroligt intresserad utav gastronomi." Jag kan inte låta bli att fascineras litegrann och hålla med om att det var en ypperlig julklapp.

 

Vi kommer till kaffeserveringen och jag frågar om kaffe eller te önskas. "Hur är ert kaffe som ni serverar?" frågar röda slipsen. Jag förklarar att det är ett lättare pressokaffe med bönor ifrån Costa Rica. "Då testar jag gärna ert kaffe!" Önskas mjölk och socker? "Vad rekommenderar du, för bästa smaksensation?" Jag kan återigen knappt hålla mig för skratt.

 

"Du, jag undrar. Kommer pappa få dricka ert äldsta vin till kaffet?"  Det äldsta vinet är en champagneflaska och jag har lite svårt att tro att pappa vill dricka en hel flaska själv till sitt kaffe. Men han kan få en avec, vad sägs om lite Chartreuse? Ok, det blev bra.

 

Notan fås in. "Du, jag undrar. Får man med sig en souvenir?" Eh, det har vi nog ingen. Vänta så ska jag se... Min kollega kommer på snilleblixten att ge röda slipsen ett skal från pilgrimsmussla.

 

"Du, jag undrar. Har ni en gästbok jag kan få skriva i?"  Nej, det har vi inte. Men du kan få skriva i min lilla anteckningsbok för vinerna.  

 

Dags att gå. De bägge iklädda kostym reser sig. Jag står beredd för att hjälpa dem med jackorna. Jag säger till röda slipsen att han är otroligt stilig. "Tack så mycket. Jag ber om ursäkt för mina gummistövlar. Inte särskilt passande till kostym, men mina andra skor tål inte vatten så bra." Återigen måste jag hålla mig för skratt.

 

Han är 12 år gammal. Pappan skakar min hand innan han går och tackar mig för att jag har gett hans son en helt otroligt fantastisk och oförglömlig upplevelse. Han är 12 år gammal och troligtvis en ny Edward Blom.

 

12 år gammal. De flesta i samma ålder har fortfarande pannkakor som favoriträtt. Jag är imponerad.

 

Schweizaren Andy Varonier

Andy Varonier är schweiziska vinmakaren som är gift med en svensk kvinna och alltså även pratar svenska. Lite extra roligt blir det såklart att testa vin med Andy. Jag har träffat honom ett par gånger och för en tid sedan ställde jag ett gäng frågor till Mr Varonier:  

- Vad är utmaningarna för en vinmakare i Schweiz?

Den största utmaningen är på samma sätt vår fördel. Det är den stora mångfald av druvsorter. Det finns över 70 sorter bara i vår lilla dal, därav många lokala sorter. I vår vingård vinifieras 18 utav dem, vilket innebär att arbetet under skörden naturligtvis blir tyngre. Men även om det är en stor oenologisk utmaning så känner vi oss privilegierade över att kunna arbeta med så hög diversifiering av druvor.

 

- De flesta av schweiziska viner konsumeras av en schweiziska befolkningen, finns det tillräckligt för export?

Endast 1-2% av vår totala produktion exporteras. Men med tanke på alla internationella gäster/turister som dricker lokala viner skulle vi kunna säga att det är en typ av export inom landet.

 

- Hur står sig schweiziska viner mot andra "gamla världen" vinländer?

Även om schweiziska viner inte är välkända bland konsumenter utanför Schweiz så graderar experter dem till att tillhöra bland de bästa vinerna i världen. Definitivt ett hett tips.

 

- Har du en favoritdruva att arbeta med?

Ja, det är den lokala druvan som kallas "Petite Arvine" - även känd som "den salta prinsessan". Prinsessa för sin fantastiskt fruktiga uttryck med aromer av rosa grapefrukt, lime och apelsin och salt för den salta eftersmaken. Även om den är lite av en diva att arbeta med så är resultatet alltid värt varje droppe svett som krävs för att göra det.

 

- Vad är det bästa sättet att lära sig om vin enligt dig?

Ämnet vin är inte komplicerat men komplext. Låt oss också tackla det på enklaste möjliga sätt. Och det är att dricka vin och låta vinet berätta för dig om det är gjort för dig eller inte. Förutom att få information om bakgrunden av vinet så kan du genom att göra så med tiden bygga upp en stor databas utav vinkunskap och samtidigt kommer du alltid ha roligt på vägen. Sakta blir ämnet mindre komplicerat men förblir komplext.

 

- Vilket är ditt bästa gastronomiska minne? Mat och vin kombination?

Jag var inbjuden att göra ett gästspel på en krog där de serverade ett av mina viner gjort i samma stil som Amarone. De serverade vinet tillsammans med en Moelleux au chocolat. Detta var inte bara en bra kombination utan för mig även en total symbios.

 

Bellavista bevisar att storleken har betydelse

I vissa sammanhang sägs det att storleken inte har någon betydelse, när det kommer till flaskstorlekar för vin är det dock helt tvärtom: storleken har betydelse. Något jag verkligen fick bevisat för mig när jag vistades en helg i Franciacorta, Italien, en sen novemberhelg.   

Så vad har då storleken med Franciacorta och Bellavista att göra? Att vin mår bättre i större flaskor har man väl hört talas om tidigare. De flesta viner smakar bättre från magnumflaskor och vinerna åldras inte lika snabbt i större flaskformat. Varför? Den enkla anledningen att vinet får mindre kontakt med luft i större flaskor. Det är mer luft i mindre flaskor, det kan vem som helst konstatera genom att titta på flaskorna och jämföra hur mycket luft kontra vin som finns i flaskorna. Men producenten Bellavista i Franciacorta tog allting ett steg längre än att se med blotta ögat och jämföra. Årgång 1987 buteljerade de exakt samma vin i fem olika flaskstorlekar: 1,5 liter, 3 liter, 4,5 liter, 6 liter och 9 liter.  Och dessa viner fick jag äran att testa emot varandra...

 

Flaskan på 9 liter var av årgång -89, resterande flaskor innehöll årgång -87 med exakt samma vin. Aldrig någonsin har jag fått uppleva skillnaden hur vinet ter sig i olika format. Det var en häftig och lärorik provning tillsammans med Vittorio Moretti.

 

Franciacorta

 

Så hur var skillnaderna då? Ja, bilden nedan visar de stora skiftningarna i färgen. Minsta flaskan är i vänstra glaset och största flaskan i högra. Det vänstra glaset är gyllengult, alldeles guldigt medan det högra vinet är blekt i färgen. Bara färgen tyder på de olika mognadsfaserna.

 

Franciacorta

 

1,5 liter - Guldig i färgen, oxiderad i doften. Vinet har sett sina bästa dagar och borde ha druckits för längesedan. Knappt någon mousse kvar.

 

3 liter - Ljust gyllengul, lätt oxidativa aromer men fortfarande drickbar. Uppskattar man mogna viner (som jag gör) är det här supergott.

 

4,5 liter - Djupt citrongul. Aromerna visar tecken på ett moget vin men syran hänger kvar.

 

6 liter - Citrongul i färgen. Helt perfekt att dricka nu. I sina bästa år och det bästa glaset av de fem olika. Jag skulle aldrig någonsin kunna gissa rätt årgång på detta vin.

 

9 liter  (1989) - Ljust citrongul, känns ung i doften och har en hög bitande syra. Borde ha sparats i källaren ett par år till.

Alla deltagare vid provningen hade olika favoritflaskor som sig bör. Smaken är ju som baken - delad. Vinet jag ville dricka mer av var från Methuselahn då den enligt mig var i perfekt skick.

 

Vad är förresten Franciacorta undrar du säkert? - Franciacorta är en DOCG för mousserande vin i Lombardiet, Italien. De mousserande vinerna ska göras enligt den traditionella metoden, där vinet jäser en andra gång i flaskan, precis som i Champagne. Tillåtna druvor är Chardonnay, Pinot Nero och Pinot Bianco. Non vintage (NV) måste spendera minst 18 månader på sin jästfällning i flaskan innan de får börja säljas. I Champagne är minimum 15 månader. För årgångsvin gäller samma tid som i Champagne, minst 30 månader i flaskan innan vinet får lämna källaren. Bellavistas vinmakare Mattia Vezzola är grundaren till vinstilen Franciacorta Satén som är en blanc de blancs (vitt gjort av vitt) med ett lägre tryck i flaskan. I vanliga fall ska det vara ett tryck på 6 atmosfärer i franciacorta men i satén är det alltså endast 4,5 atmosfärer i. Ett lägre tryck ger en mindre aggressiv mousse, ungefär som Moscato d'Asti.

 

I Franciacorta fick jag lyssna till sångerskan Pilar och hennes låt där texten består av ett 70-tal druvsorter på italienska. En låt du måste lyssna på en italiensk afton medan du dricker vin från stora flaskor. Enjoy!

 

[embed]https://youtu.be/zqHNldtBPLE[/embed]

 

Så var det bevisat: Vin smakar bäst ur stora flaskor! 

Någonstans i Stockholm

Du är en person mitt i karriären och anser dig vara ganska så viktig. Veckorna är fullspäckade med viktiga möten och viktiga telefonsamtal. Gymkortet används flitigt för att du ska slippa stå i vassen i sommar. Du följer alla coola kids på Instagram och du har koll på trendiga krogar. Du är inne helt enkelt. Du hör talas om en ganska så ny restaurang som du så gärna vill gå på. Du snackar med polarna och ni säger att ”dit måste vi ju bara gå, så fort som möjligt!” vilket innebär att någon måste boka bord. Restaurangen är tydligen poppis så det är svårt att få ett bord. Du lyckas till slut få ett bord för fyra personer en fredagskväll klockan 20.30 hela 30 dagar senare i slutet av maj. Samtliga i kompisgänget är tokladdade. Det här ska bli riktigt intressant, roligt och förhoppningsvis också gott. En bra kväll helt enkelt.  

Du har inte klippt dig på ett tag så varför inte passa på att boka in en tid hos din frisör samma dag som restaurangbesöket. Du ska ändå till tandläkaren samma dag så varför inte ta två flugor i en smäll. Klart man ska ha en snygg frilla när man går på en hipp krog. Det kan hända att det blir ett gäng selfies och groupies med gänget, då måste håret vara i toppform så att bilderna kan hamna på Insta. #instamoment

 

Någon vecka går. Du får ett sms av en annan polare. Hen ska ha fest på sitt landställe ute i skärgården just exakt samma kväll som du bokat bord på den nya restaurangen du så gärna vill gå på. Du ber att få återkoppla senare, men det här kan man ju inte missa. Årets fest. Du får ett viktigt telefonsamtal och dagen fortsätter. In på gymmet och så en selfie på det. I morgon är det årets fest. Du har lyckats övertala polarna att ni måste ut i skärgården. Lika bäst att ta den tidiga båten ut.

 

Du ringer din frisör och avbokar tiden eftersom du måste hinna med båten. Du får ett mail från restaurangen du bokat bord på som önskar få bokningen konfirmerad. Du konfirmerar med att ni kommer. Man vet aldrig. Det kanske regnar i morgon.

 

Dagen D. Himlen är oskyldigt blå och solen strålar som aldrig förr. Du möter upp polarna tidigt på morgonen vid båten, ni är tokladdade inför kvällen och årets fest. Nu ska ni ha en så fantastisk kväll.

 

Det är fredagskväll någonstans i Stockholm. Klockan är 20.30. En restaurang med få sittplatser inväntar sitt sista sällskap för kvällen på fyra personer. På väntelistan stod ett femtiotal gäster som så gärna ville få bord just denna kväll. Klockan tickar. Hovmästaren väntar en liten stund till innan hen lyfter telefonluren för att ringa sällskapet som fortfarande inte har dykt upp. Signalen går fram. Ingen svarar. I den lilla matsalen står ett bord med fyra tomma stolar. Det är fredagskväll i Stockholm. Någonstans i skärgården är kvällen fortfarande ung…

 

Två veckor senare får du en räkning från tandläkaren för tiden du glömde bort när du drog på fest i skärgården. Tandis tar fullt betalt för besöket du aldrig dök upp till.

 

Ny fredagskväll någonstans i Stockholm. Samma lilla restaurang är fullbokad för kvällen. Hovmästaren ringer sista sällskapet för att se om de är på väg eftersom de är 20 minuter sena. ”Oj, hoppsan vi glömde avboka. Vi fick förhinder.” Sista sällskapet dyker inte upp. Återigen tomma stolar på en restaurang med lång väntelista.


Observera: "Det är inte personen i filmen som har skrivit brevet!"

Det har alltså ingenting med min arbetsplats att göra. Jag skriver det här för att det är dags att börja prata om det alltför vanliga fenomenet no-shows. Folk som av all möjliga olika anledningar inte dyker upp till sitt bokade bord.

 

Från Google:

 

noun: no-show; plural noun: no-shows
  1. a person who has made a reservation, booking, or appointment but neither keeps nor cancels it.

Sommar 2018 har bara börjat...

Januari, februari, mars, april, maj, poff, september, oktober, november, december.   

Sommar, åh du härliga sommar. Men ack så fort du försvinner.

 

I år verkar vi dock få en rekordlång sommar med supervärmen som svepte in över landet i maj. Medan jag var i Portugal första dagarna i juni med 18º så hade ni hemma i Stockholm runt 30º. Orättvist, jag vet. Fast jag var ganska så lycklig ändå över att få insupa all information jag bara kunde om korkproduktion samt mitt första besök uppe i Douro. Det kan vara en av de häftigaste platserna jag beskådat. Vill du åka på semester bland vinrankor? Åk till Douro i Portugal! Du komme inte bli besviken. 

 

Det har varit en händelserik vår och det känns som att jag inte riktigt har hunnit reflektera, förrän nu. Den 3:e maj förlorade jag min mormor. Det kom som en chock och vi spenderade nästan en vecka på sjukhus. Hon hade drabbats av den värsta sortens blodcancer och det gick blixtsnabbt. Fina älskade mormor.

 

Vid förluster och motgångar måste man glädjas extra mycket åt de goda ting i livet. Jag inser nu att utmärkelsen jag tilldelades av branschorganisationen Visita i mars, Årets unga branschstjärna, med ett stipendium i potten är värt så mycket mer för mig än jag kunde föreställa mig. Äntligen har jag möjlighet att uppfylla några drömmar.

 

I september har jag en intensiv vecka framför mig med en snabbkurs i vinmakning på Plumpton College strax utanför Brighton i England. Det ska bli så spännande att spendera halva dagarna i skolbänken och halva inne i vineriet. Äntligen kan jag få en riktig förståelse för vad vinmakarna snackar om när jag är på besök i vinerier runtom i världens alla hörn. Vinmakare på en vecka. Eller ja, jag tänker ju inte börja göra eget vin. Än.

 

Den andra drömmen som får chans att besannas i och med stipendiet är att jag får resa till andra sidan jordklotet. Nya Zeeland here I come! Efter nyår påbörjas en långresa med start ett par dagar i Melbourne och sedan 3 veckor på Nya Zeeland. Mellanlandar i Singapore på vägen hem. Jag blir borta sammanlagt nästan 6 veckor tillsammans med min bästa Stella. Jag ser så mycket fram emot resan att jag alldeles nyss beställde en ny resväska för ändamålet. Den blir perfekt att slänga ner gummistövlarna i när jag åker till Brighton också...

 

Som vanligt svävar jag iväg. Men drömmar och saker att se fram emot är viktiga att ha. Speciellt efter motgångar och förluster.

 

Fjärde juli. Du har säkert semester nu eller ser fram emot att den alldeles strax ska få börja. Ledighet.

 

Just det, det börjar komma ikapp mig nu att jag faktiskt har avslutat min anställning på Agrikultur också. 14:e juni gjorde jag min sista arbetsdag som en i gänget på den magiska lilla krogen med vedugn längst upp på Roslagsgatan. Har du inte varit där än, gå dit. Jag älskar att jobba med Jon, Filip och resten av gänget. Men jag har klättrat på väggarna ett tag och hungrar efter nya utmaningar. Jag är alltså on the market. Du kan kalla mig arbetslös om du vill. Jag kallar mig frilans för tillfället. Jobb finns det gott om i min bransch, det gäller bara att hitta något man mår bra av.

 

Personligt skrivet. Igen. Förlåt. "Vad tusan ska jag få ut av det här inlägget?" - tänker du. Mina favoriter under kategorin rosé såklart. Det är ju ändå sommar.  Och du, allt måste inte vara laxrosa från Provence.

 

Fattoria la Valentina, Spelt 2017, Abruzzerna, 149:- nr 9535

 

Château Gassier 946 Sélection Parcellaire, Provence, 2016 369:- nr 94025

 

Whispering Angel 2017, Provence, 169:- nr 94044

 

Pittnauer Rosé 2017, Burgenland, 129:- nr 76829 (BS)

 

Bonny Doon, Vin gris de Cigare 2017, Kalifornien, 149:- nr 94009

 

 

I morgon släpps hästen på sommarbete. På lördag åker jag till Paris med fantastiska vänner. Dagarna går vidare, trots förluster och motgångar. Sommaren har egentligen bara börjat. Paris, Schweiz och har jag tur även Sicilien. På med upptäckarmössan.

 

Sluta aldrig vara nyfiken på nya adresser och viner.

 

Kärlek. 

 

PS. Ifall att du skulle behöva påminnas om hur man snabbkyler flaskor såhär under semestertider:

https://youtu.be/l3ufmFCbdd8

 

Druvskola: Chardonnay

"Jag tycker inte om Chardonnay. Jag tar ett glas Chablis, tack!"

Hur många som arbetar på restauranggolvet eller bakom baren har inte hört den frasen och skrattat inombords?Chablis är nämligen ett område där man nästintill endast odlar den gröna druvan Chardonnay. Men vinerna som görs har ofta legat på ståltank istället för ekfat och ger lättare, krispiga viner med härlig mineral och citrustoner. Istället för de ekfatslagrade mer smöriga varianterna av Chardonnay som produceras på andra platser.

 

Chardonnay är världens mest odlade druvsort och är precis som flera andra druvor en naturlig korsning av druvorna Pinot Noir och Gouais Blanc. Druvan härstammar från Frankrike och nämns första gången 1685-90.

 

Det är egentligen ganska svårt att säga hur Chardonnay doftar och smakar. Jag skulle vilja kalla Chardonnay för en kameleont, den anpassar sig efter växtplatsen. Druvan är inte särskilt aromatisk i sig själv, snarare ganska anonym. Jordmånen och klimatet tillsammans med vinkamningen avgör hur vinet kommer att smaka i slutändan. Vanligt förekommande dofter/smaker är gröna äpplen och citrus. Om vinet har legat på ekfat infinner sig aromer som vanilj och smörighet i smaken. Har druvan dessutom växt i ett varmare klimat får vinet smak av exotiska frukter som ananas och ibland popcorn.

 

Chardonnay odlas världen över. De mest kända områdena är Bourgogne och Champagne i Frankrike. I USA odlas druvan flitigt i Kalifornien men även i Oregon och Washington State.

 

I Champagne är Chardonnay druvornas konung. Om det står Blanc de Blanc på en flaska från Champagne är det bubblande magiska vinet gjort på Chardonnay. Druvan bidrar med elegans och frisk syra till vinerna från området och trivs väldigt bra i de kalkrika jordarna.

 

Kanske har du hört uttrycket ABC någon gång? Anything but Chardonnay kunde folk slänga ur sig i samma veva som man ofta likställde Chardonnay med Sunshine in a Bottle. Under en period var rejält ekfatslagrade chardonnay-viner med lite högre alkohol väldigt trendigt. Lite som en motpol uppstod In Pursuit of Balance i Kalifornien så sent som 2011. IPOB är ett gäng vinmakare som strävar efter balanserade viner med diskret vinmakning. Viner som får visa sitt riktiga ursprung.

 

 

Välj rätt dryck på afterskin!

Vintern, bästa tiden på året om du frågar mig. Åtminstone när man befinner sig i ett snörikt område. (Även om jag är glad att den varmare tiden på året närmar sig med stormsteg...) För mig blev det tre vintrar i Verbier, paradiset på jorden. Jag jobbade på Pub Mont Fort och inledde som garderobiär och avslutade bakom baren där jag serverade glada semesterfirare och säsongare av alla dess slag.  

Med säsonger i schweiziska Alperna i ryggsäcken vet jag vad man dricker, och inte bör dricka, på afterskin efter en tuff dag i backen. Men vad man dricker på afterskin beror väldigt mycket på var man befinner sig. Är du i Sälen, Verbier eller Alagna? Jo, det spelar faktiskt roll!

 

VERBIER/Schweiz – Var? Du börjar afterskin redan i backen på väg ner till byn med ett stopp på Chez Dany för en svalkande öl i solen eller varför inte en Aperol Spritz. 16.00-17.00 bör man infinna sig på Pub Mont Fort för deras happy hour. Efter puben går man rakt över gatan från Medran till nygamla vattenhålet Relais för livemusik. Är man på ordentligt festhumör fortsätter man man sedan ner till Place Centrale och Hotel Farinet för liveband på Après Ski.

– Hur? Här gäller det att vara tuff och gå all-in på afterskin. Man dricker pints med ljus lager. Pub Mont Fort tillhör de som säljer mest Carlsberg i Alperna. Alltså är detta vad man dricker. Alternativt Jägerbombs. Hänger du med brittiska tjejer och vill imponera, beställ in white wine spritzers. Med soda, inte sprite. Vill du vara elak mot någon beställer du in Fireball. Vin chaud är också godkänt om du fryser för mycket. Skål!

– Låt bli! Att gå till Farinet om du inte vill få öl på dig. Eller att beställa in en Jägerbomb. Jägerbombs beställs alltid i plural. Alltid!

 

ALAGNA/Italien – Var? Efter att ha åkt den långa backen ner till byn inleds afterskin på caféet bredvid liften med en värmande Bombardino. Vill du sedan strunta i att trängas i den lilla baren Caffe delle Guide under Hotel Monterosa så går du istället till vinbaren An Bacher WI och beställer in en flaska vin där du bjuds på tillhörande snacks.

– Hur? Här dricker du Bombardinos i stora mängder, vin brulé och njuter av viner från Aosta.

– Låt bli! Att dricka bärs. Okej, någon törstsläckande kall öl kan du få ta. Men kom igen, du är faktiskt i Italien. Låt också bli att åka stjärtlapp ner för sista backen ner till byn. Den är lite väl brant och svårt att få stopp i… Ja, jag har testat.

 

SÄLEN/Sverige – Var? Det finns bara ett givet ställe för afterskin i Sälen: livemusik på Högis! (Högfjällshotellet) Missa inte Rydell & Quick som jag dansade till som liten knodd med mamma och styvfar.

– Hur? Ja, vi är tillbaka till ölen. Här är det helt godkänt att dricka bärs i mängder. För finns det egentligen något mer törstsläckande än en kall öl efter en dag på skidor? Till och med jag som knappt tycker om öl kan glatt klunka i mig med rödrosiga kinder, Norrøna-kläder och mössan över mitt slitna hår efter att ha både frusit och svettats i backen.

– Låt bli! Att beställa in mousserande vin. Nej, jag är ledsen, det är helt enkelt inte afterski över bubbel. Ett glas rött går också bort. Vänta med det till middagen. Tycker du inte om bärs? Ta en cider!

 

Varm choklad däremot, det kan drickas varsomhelst, närsomhelst. Till och med som takeaway i liften.

 

 

Nyårskrönika 2017

Det är nyttigt att scrolla igenom sitt digitala fotoalbum någon gång ibland. Det är ett enkelt sätt att påminna sig själv om hur mycket man har varit med om under det gångna året. En tillbakablick. Aha, just det, jag gjorde ju det där också…  

2017 har varit som en smällkaramell eller kanske till och med en nyårsraket. Livet har varit uppochner, bakochfram. Det känns som några steg framåt yrkesmässigt. Ett par skutt uppåt. Ett fantastiskt gott glas bubbel som jag inte vill sluta njuta av. För ibland måste man stanna upp, andas och få njuta lite av livets ögonblick. Livet är för kort för att inte le och vara lite stolt över sig själv. Det har jag också fått lära mig under året. Att livet kan vara alldeles för kort.

 

Året inleddes med debut i TV-rutan när jag gästade Go’kväll i januari och pratade alkoholfritt tillsammans med glädjespridaren och läromästaren Tareq Taylor som inte kunde ha gett mig en bättre start. Något jag trodde var ett engångsgig. Men så stod jag där på uppesittarkvällen som självaste mys-Ernst och bjöd på transbärsglögg, sjätte gången i Go’kväll. Det är riktigt roligt att få åka upp till Umeå och hänga i TV-studion över dagen. Konstigt nog är det väldigt avkopplande. Kanske för att det känns lite som att komma hem när jag går av planet uppe i Västerbotten?

 

Och så resor. Jag älskar att resa, få uppleva nya och gamla platser. Det är så jag bäst lär mig om dryckens ljuvliga värld. Jag är en praktiker ut i fingertopparna. Att läsa teoretiska böcker har tyvärr aldrig varit något för mig. Men att grotta ner mig på plats, smaka på druvorna och gräva i jorden, det är så jag bäst utökar mitt kunskapsförråd. I år har jag hunnit med en vinmässa i London, ett vinkonvent strax utanför Lissabon, gästspel i Danmark, semester blandat med producentbesök i mitt Schweiz och en vecka i Torontos hästmecka.

 

I år har jag också haft mitt första höstlov på 11 år. Jag tog med lillsyrran till Dubai för en vecka på tu man hand där vi lekte i vattenland och sov i öknen. Och jag förälskade mig i restaurangen Zuma. Ett par välbehövliga dagar i Piemonte med albatryffel och Nebbiolo i slutet av november. Nu avslutar jag 2017 och inleder 2018 med att få koppla av i Schweiz och bland annat få hänga i paradiset på jorden, Verbier. Att få klämma ner fötterna i pjäxorna igen och bränna ner för backen, där kan man snacka om balsam för själen.

 

Just nu i skrivande stund sitter jag på flyget tillbaka till Genéve efter 20 timmar hemma i Stockholm. Årets sista förmiddag spenderade jag i en annan TV-studio och fick sabrera champagne tillsammans med Steffo. Ett tips från coachen: försök inte sabrera en ljummen flaska bubbel med en golfklubba. Det går helt enkelt inte särskilt bra. Klippet hittar du här. (Tack Filippa K för lånet av magiskt vacker klänning som gjorde mig nyårssnygg!)

 

Årets upplevelse: Att få sova under stjärnorna ute i Dubais öken tillsammans med Engla 13 år.

Årets vin: Helt klart det söta kanadensiska vinet gjort av Royal DeMaria. Utan tvekan.

Årets producentbesök: Gaja.

Årets resmål: Kanada tar nog hem priset, även om alla resmål är speciella i sig.

Årets krog: Zuma i Dubai.

Årets framtidshopp: Hästen Surre.

Årets mest otippade: Att jag blev ordförande i ridklubben. Eller när jag köpte nya skidor mitt i sommaren i Verbier. Och när vi byggde upp Agrikultur på en klippa i Danmark…

Årets giftemål: Texas & Anders.

Årets nykomling: Fröken Ilse.

Årets tragedi: Vila i frid Jacob, alltid saknad aldrig glömd. <3

Årets organisation: Missing People

 

Och så Vinos. Vilken grej! Helt plötsligt var jag en del av det här häftiga projektet tillsammans med vin-Sveriges coolaste katter Affe och Putte. 2018 håll i dig, vi har många järn i elden inför året som kommer.

 

Året som kommer ska jag försöka ta hand om mig själv lite bättre. Njuta ute i skogen på hästryggen, försöka ta mig i kragen och gå på bikramyoga igen. Jag vill dela med mig av kunskap och hålla fler vinprovningar. Jag ska avsluta min hoppdomarutbildning och engagera mig i Missing People. Min 30-års present till mig själv (ja just det ja, dags att fylla tant) är att ge mig ut i världen. Att besöka sommelierkonventet Texsom i Texas står högst upp på önskelistan. Nya Zeeland är en stor dröm. Sydamerika. Washington State? Utforska Kanada mer. Tokyo? Grönland? Jag är öppen för det mesta. Det är bara tiden som sätter gränserna. Och plånboken.

 

Önskar er alla ett gott nytt år. Och du, glöm inte att dricka champagne genom hela middagen ikväll. 

Viner jag hade velat dela med en ängel

Jag minns det som igår, sista gången vi sågs. Det var alldeles för länge sedan.  

Jag minns det som igår, sista gången jag fick krama dig. Jag sprang ut på Lilla Nygatan från Frantzén mitt i vår uppsättning och skulle snabbt in på kontoret runt hörnet. Så ser jag någon bekant gå emot mig. Det var du med ditt vackra leende som lyste upp hela gatan. Den kramen, om jag hade vetat att det var den sista så hade jag aldrig släppt taget.

 

Du hade precis separerat från ditt livs kärlek. Sorgen syntes i dina ögon, men dina ögon glittrade ändå av livsglädje. Du jobbade bara några kvarter bort från mig. Vi sa att jag skulle komma förbi ert kontor på en fika med dig och din bror. Jag har lärt mig att sluta säga saker som inte blir av. Hur svårt kan det vara att ta sig tiden? Det blir så påtagligt, det här med att ta tillvara på tiden. Plötsligt när någon är en ängel.

 

Jag minns det som igår, helgen uppe i Ramundberget. Du sa att du ville lära dig mer om vin. Jag lovade att vi skulle dela några trevliga flaskor någon kväll. I somras när jag befann mig på andra sidan Atlanten funderade jag över vilka viner jag ville låta dig testa. Tänk om jag visste då att det inte skulle bli av. Om jag bara hade fått chansen.

 

Jag har inte velat skriva, ändå vet jag att det är mitt bästa sätt att bearbeta. På hästryggen, på skidorna och med pennan. Jag tänker så det knakar varje dag. Huvudet snurrar och jag kan inte sluta undra. Och jag kan inte sluta imponeras av din närmsta familj. Din bror, din pappa. Hur starka de är! Jag har fått uppleva hur en familj, en stor släkt, har omsvept varandra. Stöttat och inte lämnat någon ensam. Hur sorg har skapat värme och glädje.

 

Det är lite mer än två månader sedan hunden Ace hittade dig på en plats nära där jag själv letade. Jag har lite svårt att smälta hela upplevelsen. Jag har vaknat upp vissa nätter kallsvettig och med tårar i ögonen när jag i sömnen har letat efter dig. Jag har letat i världens alla hörn. Det sägs att tiden läker alla sår och tillsammans går vi vidare. Livet är för kort för att inte välja glädje.

 

I somras funderade jag på vilka viner jag ville dela med dig. Nu har jag tänkt på viner jag velat dela med en ängel:

  • Krug 1988, min favoritchampagne av min egen årgång. Mitt val behöver ingen närmare presentation.
  • Domaine Macle Côtes du Jura är så gott som det kan bli från Jura och en stil jag hade velat att du fick testa.
  • Château Mouton Rotshild 1989, ja du hade ju varit tvungen att dricka något av din egen årgång så varför inte ta något storslaget?
  • Domaine du Closel Clos du Papillon, gärna en med några år på nacken. För att få visa dig hur fantastisk Chenin Blanc från en bra vingård kan bli med ålder.

Jag är säker på att det flödar av underbara viner uppe i himlen och att du som ängel får pumpa puder och dricka oförskämt bra vin på din afterski varje dag. Du sitter säkert just nu med ett gott glas i din hand och tittar ner på oss andra med dina glittrande ögon och ditt bedårande leende. Jag är lyckligt lottad som fick ha dig som "lillkusin" i 27 år.

 

Du är alltid saknad, aldrig glömd. Vila i frid. 

 

PS. Efter årskiftet ska jag hänge mig åt Missing People, en helt otroligt makalöst bra organisation. Hatten av till er.

En studie i Pinot Noir

Pinot Noir, Spätburgunder, Pinot Nero och Blauburgunder. Kalla den vad du vill, den där envisa lilla druvan.  

Att hålla i vinprovningar är verkligen superkul och man blir själv inspirerad och peppad att lära sig mer inför och efter varje provning. Jag tycker att det är roligast när man har ett ordentligt tema att utgå ifrån, så att man kan hålla en röd tråd genom hela provningen. Ingen provning blir den andra lik eftersom deltagarna inte är densamma. Kunskapsnivån är olika och så även konstellationerna. Kompisgäng, partners eller kollegor. Hur jargongen är leder också provningen åt olika håll. Hursomhelst, det här med vinprovningar är roligt och något jag önskade hålla på med ännu mer. Finns inget bättre än att få dela med sig av kunskap!

 

Ett speciellt tema var precis vad jag höll låda om idag. Och det var inget tema som helst, utan en studie i Pinot Noir. Den där knepiga, svårodlade druvan som ger helt makalöst goda viner, ofta perfekta att lagra länge. Bourgogne i all ära men wow vilka häftiga viner druvan står bakom i andra delar av världen också. Pinot Noir, the Queen of Grapes. 

 

Mitt mål med dagens vinprovning var att visa upp hur en och samma druva ger så olika viner beroende på ursprunget. Hittade ett par guldklimpar i tillfälliga sortimentet som fick vara med. Mina favoriter i dagens line up? Nya Zeeland och Chile. Så. Jädra. Bra. Passade också på att prova en ny bekantskap för mig från Champagne så att jag har koll inför ett kommande uppdrag: Alice Bardot. Eller jag har testat den vita cuvéen från henne men inte rosén.

Dagens viner på temat Pinot Noir var följande:

Alice Bardot Cuvée Rosé, Champagne, Frankrike, NV, Nr 79253, 249:- (Pinot Noir & Chardonnay)

Louis Jadot Bourgogne Rouge, Couvent des Jacobins, Frankrike, 2014, Nr 5283, 149:-

Wooing Tree Pinot Noir, Central Otago, Nya Zeeland, 2013, Nr 95002, 299:- (TS)*

Von Winning Pinot Noir II, Pfalz, Tyskland, 2014, Nr 90925, 239:- (TS)

Erath, Pinot Noir, Oregon, USA, 2015, Nr 3992, 189:-

Ventolera Pinot Noir, Valle de Leyda, Chile, 2015, Nr 99804, 239:- (TS)*

 

Sugen på att arrangera en vinprovning tillsammans med dina polare? Det roligaste sättet tycker jag är att studera en och samma druva med olika ursprung. På det viset lär man sig massor. En druva, som exempelvis Pinot Noir, kan dofta och smaka extremt olika beroende på om den har vuxit i ett kallt eller varmt klimat. Köp ett gäng flaskor av samma druva men från olika länder. Jag lovar att ni får en spännande kväll och definitivt en ögonöppnare.

 

* Storfavoriter

 

Zuma gav mig mersmak

Det är inte ofta jag går ifrån en restaurang med känslan av att jag bara måste ha mer av stället. Den där känslan infinner sig när personalen får än att känna sig kunglig under besöket. Jag har lite svårt att slappna av när jag är unnar mig krogbesök, kan nog vara något yrkesskadad och ska hela tiden försöka lära mig något av besöket för att själv ständigt utvecklas och bli bättre. Det är nog bara tre tillfällen tidigare som jag verkligen upplevt den där WOW-känslan när jag kunnat släppa taget, luta mig tillbaka och bara njuta. Hos Noma såklart, Piazza Duomo i Alba och när Jonas Sandberg tog hand om oss uppe hos Fäviken.  

Jag brukar gradera restauranger med skalan hur gärna jag skulle vilja jobba just där. Om det inte vore för man och andra obligationer så skulle jag nog kunna släppa allt och bo in mig rejält på Zuma i Dubai. Att den känslan infinner sig på ett så stort ställe, det är hatten av. Maten, personalen, lokalen. Lokalen! Tusan vad snyggt det är. Blev också imponerad av vinlistan för att vara i Dubai. Gillar skarpt att det inte riktigt finns några regler utan fin skumpa och Bourgogne samsas med viner från Libanon, Sydafrika, sake och grymma cocktails. Sommelieren Jeandre du Toit från Kapstaden gör ett fantastiskt jobb. Speciellt med utmaningen att köpa in bra viner till Dubai. Med deras alkohollagar är det såklart lite trixigt.

 

Jag önskar att jag haft fina bilder att visa på maten vi njöt av men jag fotar sällan när jag är ute och käkar av anledning att jag vill försöka vara i nuet. Men jag kan säga detta: Om du ska till Dubai, missa för guds skull inte Zuma! 

 

Tack Zuma, vi ses igen. Det kan jag lova. Fantastiskt avslut på ett varmt och skönt höstlov i sandlådan.

Ett drömvin från Boca

Har du hört talas om Boca tidigare?  

Inte?

 

Det hade inte jag heller innan jag var och teståt menyn på Frantzén när jag precis skulle börja jobba där. Tillsammans med min kollega Hanna, som började i samma veva som mig, fick jag mig en rejäl åktur som gäst. Det var bara att sitta tillbaka i stolen och hålla i sig.

 

Ibland introduceras man för viner som berör lite extra. Det här vinet från Boca är ett vin som jag fick testa första gången just som gäst på min tidigare arbetsplats. Fredrik Horn gav mig och Hanna ett blint vin under vår middag. Och visst satte vi båda att vi var i Piemonte, Italien, och att druvan var Nebbiolo. Boca var dock inget område någon av oss hört talas om tidigare. Att det var ett vin från 1991 var heller inte något vi räknat med.

 

Låt mig berätta lite om vinet vi fick serverat blint. 1988 fick schweizaren Christop Künzli bekanta sig både med orten Boca och även vinodlaren Antonio Cerri. Långt upp i norra Piemonte, i närheten av Alperna, som den högst belägna vinregionen i området på 420-520 meter över havet finner man Boca. Som resterande Piemonte återfinns här en gammal och rik vinkultur. Norra Piemonte ansågs vara en av de ledande vinproducerande regionerna i Italien. Under början av 1900-talet bestod det av 40 000 hektar odlade druvor. Detta har dock minskat till dagens 700 hektar. Nya prioriteringar i och med den tidiga industrialiseringen och framgången med textilindustrin i området gjorde att vinodlingarna hamnade i skymundan och under 50-talet var de flesta odlingarna borta och igenväxta med skog. Runt 90-talet bestod Boca endast av 10 hektar vinodlingar och var i princip bortglömt och övergivet. Det var i detta läge när allt såg som mörkast ut som Christoph besökte Bocas övergivna odlingar tillsammans med oenologen Alexander Trolf. En av de sista lokala vinodlarna Antonio Cerri överlät sin lilla vingård på en halv hektar inklusive källare till Christoph. Odlaren var då över 80 år gammal och ville att hans lilla egendom skulle hamna i goda händer.

 

Det började alltså med en halv hektar. Idag har Christoph lyckats överta några av Bocas bästa lägen och kan nu stoltsera med 8 hektar vingårdar, två av dessa innefattar gamla vinrankor och de övriga är nyplanterade med Nebbiolo och den lokala druvsorten Vespolina. Jordmånen är av vulkanisk härstamning och odlingarna skyddas av bergen runtomkring med en rik flora i naturen.

 

Antonio Cerri skördade sina bästa druvor från den halva hektar vinstockar som planterats 1915, selekterade stenhårt och gjorde vinet i stort sett för husbehov. När Christoph fick köpa egendomen följde det med ett antal fat från diverse årgångar på 80- och början av 90-talet. Vissa av dem hade legat i källaren och gottat till sig i dussinet år. För lite över tre år sedan drack jag 1991 och för mig blev det en stor upplevelse svår att glömma. Lycklig är jag som kunde ge Tompa en flaska av sin egen årgång när han fyllde 30 år.

Det här med mat och dryck i kombination...

Mat och dryck i kombination. Hur ofta har jag inte fått frågan "Vilket vin passar bäst till menyn?" Varje dag.    

När man blir serverad en sån där riktigt fantastisk kombination av mat och dryck är man inte långt ifrån himmelriket. En del kombinationer kan få det att kännas som det dansas tango i gommen på än. Att vissa drycker går bättre ihop med en del maträtter har alla lärt sig vid det här laget. Men hur ska man egentligen veta vilket vin som lirar ihop med vilken mat?

 

Mat och dryck i kombination verkar ha blivit en hel vetenskap och ibland får jag en känsla av att det här med att matcha rätt kan vara så viktigt att det nästintill gäller liv och död. Men måste det vara så nedrans svårt?

 

Egentligen är det ju busenkelt. 

 

För att få ihop en bra kombo är egentligen det enda viktiga att tänka logiskt. Det bästa stalltipset jag har i rockärmen är att se till ursprunget. Om du har en favoriträtt, säg Bouillabaisse (av någon konstig anledning var det den första maträtt som jag fick upp i huvudet...). Varifrån kommer Bouillabaisse från början? Jo, den härstammar från Frankrike, närmare bestämt Sydfrankrike. Vad dricker lokalfolket till Bouillabaisse? Självklart något franskt i glaset, fransmännen tror ju knappt att något annat land kan göra vin. Bouillabaisse och en kraftigare rosé från Tavel eller Bandol är ett säkert kort till soppan. En Gamay från Beaujolais, lätt och fruktigt rött vin, funkar också alldeles utmärkt.

 

När man förstår sig på ursprungstänket blir det här med mat och dryck i kombination helt plötsligt lekande lätt. Ost kan vara det absolut bästa exemplet och ett enkelt sätt att implementera tänket. De flesta ostproducerande platser gör även vin. Är det inte ganska självklart att ost och vin med samma ursprung borde vara smakkompisar?

 

Här är några exempel på ostar och vad som är gott i glaset till. De flesta vinerna kommer från ungefär samma område som osten:

 

Langres & Champagne

Crottin de Chavignol & Sancerre

Comté & Côtes du Jura

Epoisses de Bourgogne & Bourgogne Rouge

Parmesan & Chianti eller Ripasso

Manchego & rött från La Mancha

Ostfondue & Fendant

 

Fundera en gång extra på ursprunget alltså. Det är ingen tillfällighet att mycket av vår svenska husmanskost gifter sig väl till öl eller att vi vill ha en nubbe till sillen. Öl och snaps är ju vad vi i Sverige har producerat i evigheter. Och ska jag vara helt ärlig så finns det ju maträtter som jag gärna dricker mjölk till. En nybakad kanelbulle, till pannkakan eller stuvade makaroner och falukorv. Även om en fatlagrad Chardonnay skulle slinka ner ganska så enkelt i strupen till de där stuvade makaronerna också.

 

Svensk husmanskost är något jag äter alldeles för sällan. Tusan, nu bliv jag riktigt sugen på kroppkakor. Eller kålpudding... Åååh vad gott med kålpudding!

 

En av de viktigaste sakerna att tänka på när det kommer till mat och dryck i kombination är ändå följande: Det är bara mat och dryck det handlar om, inte hjärnkirurgi. Det behöver inte vara svårare än att ta ett vin man tycker är gott till en maträtt man älskar och så vips så blir hela kvällen en superkväll.

5 olika Sangiovese värda att testa till helgen!

Såhär på hösten blir jag ofta sugen på att krypa upp i soffan under filten med ett murrigt glas rött i handen. Sangiovese är en av de där druvorna som jag gärna plockar fram under den mörkare tiden på året. Den där klassiska druvan från Italien. Konungen av Chianti. Jag gillar friskheten som Sangiovese allt som oftast bjuder på. En krispig fräschör blandas med härliga örter, plommon, körsbär och ibland även tobak.  

När jag tänker mat och dryck i kombination så utgår jag från var vinet kommer ifrån. Alltså dess ursprung. Sangiovese härstammar från Italien och mer specifikt Toscana. Vad lagar man för mat i Toscana? Vilka grönsaker odlas där? Vad är det mer man producerar? Oliver och tomater är ju något som står högt upp på listan. Olivoljan är ju magisk och i Toscana bjuds man ofta på pasta med en härligt krämig tomatsås. Sangiovese borde alltså gifta sig väl med både oliver och tomater.

 

Pastarätter med tomatbaserad sås, en kötträtt med olivtapenad eller bara en blandad charkbricka. Allt funkar galant till denna druva.

 

Några flaskor värda att testa? Varsågod:

Castell'In Villa Chianti Classico Riserva 2008 nr 92836.

Gaja Ca'Marcanda Promis 2014 nr 92174.

Brancaia Chianti Classico 2015 nr 70725. Le Volte dell'Onrellaia 2015 nr 32472. Castellare di Castelina Chianti Classico 2015 nr 76951.

 

Seså, ta och testa lite Sangiovese nu då!

Typiska druvor från lilla landet Schweiz

Jag är lite väl insnöad på Schweiz just nu men det kan bero på att jag spenderar hela veckan i en igloo mitt på Norrmalmstorg och pratar om obskyra druvor från just det där lilla landet som jag kallar Toblerone-landet. Eller, paradiset på jorden.  

Förresten, jag tar tillbaka det där första. Jag är ju alltid insnöad på Schweiz.

Har äran att hålla i provningar tillsammans med Christian som står bakom Terroir Suisse. Christian kan allt man behöver veta om ostar, framförallt ostar från Schweiz. Min favorit just nu är den där hårdosten som skärs upp och ser ut som en blomma vid servering. Både vackert för ögat och förtrollande gott i munnen. Téte de Moine heter den tydligen.

 

Christian pratar alltså om ost medan jag visar upp typiska druvor från Schweiz. Det lilla landet har många egna lokala druvsorter så det var såklart svårt att bara välja ut några stycken. Jag valde de som jag själv har sett mest av när jag rest runt i landet.

 

Fendant/Chasselas tillhör en av de mest odlade druvorna i Schweiz. I Valais tycker man om att ha egna namn på saker och ting så Chasselas går under namnet Fendant. Har du varit i Alperna är chansen stor att du har druckit denna druva som ofta utgör "husets vita" och passar alldeles utmärkt till nationalrätten fondue.

 

Jag skulle vilja kalla Petite Arvine för drottningen av Schweiz, eller åtminstone av Valais. (Kanske till och med ambassadören av Valais, jag ska fråga originalet och se vad han säger om det...) Druvan kommer ursprungligen från Valais och har odlats här sedan 1602. Den finns i princip ingen annanstans i världen. Pratar man om vin från Schweiz är det många som tänker på just Petite Arvine. Många klassar det som den bästa gröna druvan i Valais. Jag är definitivt villig att hålla med. Man gör allt från knastertorra viner till de med restsötma. Gemensamt för alla vinerna är att de ofta är blommiga, fruktiga och friska.

 

Heida är en annan druvan man valt att döpa om. Man måste ju vara unik... De flesta av er känner säkert till Juras stolthet Savagnin. Heida är alltså väldigt nära besläktad med Savagning. Flera i Schweiz säger att det är densamma, bara av en annan klon. Heida går även under namnet Païen och ger friska viner med nötig karaktär. En superkombo tillsammans med Gruyère.

 

Diolinoir är en korsning mellan Pinot Noir och Robin Noir som skapades 1970 av André Jaquinet. Bakgrunden till korsningen var att man ville ge Pinot Noir en djupare färg och skapa en druva som var mer motståndskraftig mot mögel och röta. Druvan ger fylliga viner och är vanlig att använda i blends men hittas då och då i sin egen majestät.

 

Om Petite Arvine är drottningen av Valais så måste kungen vara Cornalin. Det här är en druva som är svårodlad och helt höll på att dö ut. Men några entusiaster insåg vilka fantastiska viner druvan ger och under 70-talet räddades druvan. Kungen Cornalin ger viner med en djupröd färg, smak av röda och mörka bär, eleganta och silkiga tanniner men ändå med en kaxig komplexitet. Cornalin kan ofta lagras i många år.

 

Det här är bara en handfull av alla lokala druvor som odlas i Schweiz och framförallt Valais. Men man måste ju börja i någon ände...

 

Daniella hjärta Schweiz

De flesta vet nog redan att jag har en förkärlek till Schweiz. I slutet av november är det exakt 10 år sedan jag satte mig i bilen och körde hela vägen ner till Verbier för att göra min första säsong. Säsongen 07/08 blev min första, och tusan vad jag längtar tillbaka till höga berg och snö under pjäxorna. Jag gjorde tre säsonger på anrika Pub Mont Fort i skidmekkat Verbier. Men skidorten var inte ny mark för mig, mamma tog med mig till Verbier redan innan jag hann fylla ett jordsnurr. Både min mamma och även hennes kusin har säsongat i Verbier så jag hittade snabbt min plats i byn.  

När mitt vinintresse vaknade till liv insåg jag vilket otroligt vinland lilla Schweiz faktiskt är. Där växer en mängd olika druvor varav många lokala som bara odlas just där. Som den gröna druvan Petite Arvine i kantonen Valais. Nästa gång du är på väg till Schweiziska Alperna, lägg märke till alla vinrankor som odlas i de riktigt branta bergssluttningarna.

 

Det är en otroligt stor ära att få representera schweiziska viner den här veckan då jag varje dag kommer att hålla i vinprovningar i en igloo uppbyggd mitt på Norrmalmstorg. Jag utlovar Petite Arvine, Fendant, Cornalin, Diolinoir och den mer internationella druvan Chenin Blanc. Vilket perfekt sätt att fira sitt 10-års jubileum på, att få prata om vin för Schweiz! 

 

Om du går förbi en stor igloo mitt på Norrmalmstorg, glöm inte att komma förbi och säga hej! Hopp Suisse! 

 

 

 

Måste allt verkligen vara hemmagjort?

"Jag inspireras så av det du gör i TV och har ju läst även i några tidningar. Men, måste allt vara hemmagjort? Det verkar så meckigt. Finns det du gör att köpa någonstans?"  

Jag inledde dagen med ett trevligt telefonsamtal med en mamma från ett tidigare liv. Hon ville veta mer om mina alkoholfria drycker. Kan man köpa dem någonstans eller måste man vara sådär piffig och fixa själv? Och jag förklarade glatt att nej, du måste inte göra allt själv.

 

Juicer i all ära, visst kan det vara hur gott som helst med en fruktjuice? För ett par år sedan besökte jag en stjärnkrog i Köpenhamn och ville dricka alkoholfritt. De hade ett alkoholfritt paket som jag blev nyfiken på att testa. Under måltiden fick jag in 6 olika juicer nygjorda ute i köket. Det var jättegott, absolut. Men alla juicerna var rena i sin smak. Jag fick in en äppeljuice, en plommonjuice (såååå gott), en päronjuice, en körsbärsjuice, en ananasjuice och en smak jag har glömt. Om du någon gång har testat att gå på juicefasta så vet du att man kan bli ganska så mätt på juice. Med andra ord, jag var ordentligt mätt efter den här middagen. Och det var ärligt talat inte så värst spännande med rena smaker, alltså bara en ingrediens. Det var då jag insåg att vi måste vara mer kreativa än att servera en äppeljuice, oavsett hur goda äpplena är.

 

Det här med de alkoholfria var något jag tog tag i på riktigt under min tid på Frantzén. Om du frågar min dåvarande restaurangchef kommer han att säga att jag spenderade alldeles för många timmar på att skapa drycker utan alkohol, när jag egentligen kanske borde ha letat efter unika viner från spännande platser. Men jag hade snöat in mig på att servera något av världens bästa alkoholfria dryckespaket, och det blev bra. Med många experiment och med hjälp av köksmästaren Marcus så blev det ett intressant dryckespaket som även vindrickarna gärna hällde i sig. Målet var såklart inte att få vindrickarna att dricka alkoholfritt utan målet var att ge vattendrickarna en mer unik upplevelse. På en internationell stjärnkrog med många asiater som gäster är det vanligt med gäster som "bara" vill ha vatten till maten.

 

Om du tycker det är roligt att göra drycker själv så är mitt stalltips att blanda ut juicen med något annat. Jag tycker om att använda mig av te eller infusioner. Som kombinationen av havtorn och grönt te. Matcha är gott att använda tillsammans med gurkjuice. Riktigt läskande! En otippad kombination vi använde oss av på Franzén var körsbär och rostad majs. Alltså en körsbärsjuice tillsammans med en buljong gjord på rostad majs. Låter konstigt kanske, men till maträtten gjordes det kullerbyttor i gommen.

 

Vad kan man hitta i butik som man inte behöver göra själv? Redo att dricka så att säga. 

  • Kombucha är kalasgott och en perfekt måltidsdryck. Mina favoriter kommer från Roots of Malmö och Humm Kombucha. Finns bland annat på Urband Dehli och Cajsa Warg.
  • Värmdö Musteri (och garanterat många andra runt om i landet) gör förutom äppelmust även fantastiska frukt- och bärdrycker. Min favorit är rabarber men lingon är helt perfekt till middagen. Även dessa finns att köpa i välsorterade butiker, eller på plats i deras butik.
  • La Ribaude Pommes Pétillant är en supergod alkoholfri fransk cider. Finns på Systembolaget och i vissa butiker.

På Södermalm finns en butik värd att besöka om du precis som jag gillar läsk. Soda Nation har allt du kan tänka dig när det kommer till läsk och soda. Och då menar jag allt. 

 

Visste du förresten att du kan provsmaka allt ur det alkoholfria sortimentet på Systembolaget direkt i butik? Det fick jag lära mig för en vecka sedan. Är du alltså osäker på vilken alkoholfria öl du ska köpa med hem så kan du be om att få smaka. Ett tips till Systembolaget är att ha några flaskor kylda, för det är inte så angenämt att testa sig igenom öl som är rumstempererad.

 

Recept på shrub som är superenkelt att göra själv och ett perfekt tillfälle att ta tillvara på de sista bären hittar du här.

 

Ha alltid en kyld flaska bubbel hemma!

Det är slutet på veckan. Fredag. De flesta av er har er har arbetat järnet och är lyckliga över att det äntligen är helg. Vad kan vara trevligare än att avnjuta en flaska bubbel i trevligt sällskap? Till och med jag har en ledig helg denna vecka.  

Uttrycket lev som du lär är något jag försöker eftersträva i största möjliga mån i livet. Eftersom jag förmedlar hej vilt till folk att alltid ha en flaska bubbel på kylning hemma så kan jag själv inte vara sämre. Jag har alltid en flaska champagne i kylskåpet redo att drickas. Det är perfekt  när man får oväntat besök eller bara en skön fredagsfeeling. För mig infinner sig den där spontana känslan av att det vore så gott med en flaska bubbel på en tisdag. Men du fattar vinken. Och just ja, ska jag leva som jag lär måste något drickbart alkoholfritt finnas också...

 

Så till er jag inte har sagt det tidigare, här kommer mitt absolut viktigaste stalltips: ha alltid en flaska champagne (eller valfritt bubbel) i kylskåpet, man vet aldrig när den där flaskan behövs poppas! 

 

Trevlig fredag.

Färgkoordinerar blus och dryck i TV-rutan

Har hängt uppe i Umeå hela dagen idag och spelat in lördagens TV-avsnitt av Go'kväll tillsammans med Beppe, Johanna Westman och Kalle Lind. Tjejerna i bandet Pale Honey bjöd på musikunderhållning också. Johanna bjuder bland annat på en koreansk råbiff till helgen och jag slängde ihop två olika alkoholfria drinkar med fokus på våra svenska bär: lingon och havtorn.  

Bara för att jag tycker det är roligt att testa Beppe lite så körde jag även blindprovning av bärdrycker. Alla tre deltagare kände genast vilka bär det handlade om så det var ju en stor lättnad.

 

Lördagsprogrammen spelas in på torsdagar medan övriga veckans program spelas in på rätt veckodag. Det är ganska så förvirrande att låtsas som att det är lördag på en torsdag måste jag erkänna.

 

Och mitt i inspelningen upptäcker jag att jag har råkat matcha min färgglada blus från Filippa K med mina alkoholfria bärdrycker... Programmet sänds nu på lördag för er som spenderar lördagskvällarna hemma i TV-soffan. (SVT 1 18:15.) Annars går det att se på SVT Play en månad efter det om du inte vill missa när Kalle Lind pratar om 88 böcker du inte behöver läsa, Beppe snackar om alkohol och Johanna om glutenfritt.